Turkisk mytologi är tyvärr inte lika känd som andra världsmytologier. Därför är turkiska gudar inte tillräckligt kända. Naturligtvis är otillräckligheten hos primära källor också effektiv i detta. Sekundära källsökningar, omfattande forskning och information sammanställd från den muntliga shamantraditionen de senaste åren har dock hjälpt oss att förstå turkiska gudar närmare.
Turkisk mytologi, som utvecklades i de eurasiska stäpperna och runt södra Sibirien, bygger på animism och naturdyrkan på många sätt. Därför uppstod majoriteten av turkiska gudar från gudomliggörandet av naturliga element av proto-turkiska samhällen som ledde en nomadisk och pastoral livsstil.
Tengri
Tengri är namnet på huvudguden i turkisk mytologi. Han är också känd som Tangra, Tenger, Tengir eller Kök Tengri. Även om han ofta identifieras med maskulina egenskaper har han ingen fru. Han bor på 18:e våningen, himlens högsta våning.
Kök betyder blå och Tengri betyder himmel på gammalturkiska. Därför betyder Kök Tengri egentligen blå himmel.
Tengri, som identifieras med himlen, är personifieringen av universum enligt Assel Bekebassova.1 Han bor i himlen och ser allt. I detta avseende liknas han vid Dyēus i proto-indoeuropeisk mytologi.
Han bor i himlen och ser allt. I detta avseende liknas han vid Dyēus i proto-indoeuropeisk mytologi.
Tengri symboliseras med ett inringat kors (⨁). Detta tecken anses vara en av symbolerna för Tengrism idag.
Kayra
Kayra, även känd som Kayra Han, är namnet på skaparguden i turkisk mytologi. Enligt vissa källor är han son till Tengri, men i många samhällen är han identifierad med Tengri. Han straffade Erlik för att han gömde jord i munnen under världens skapelse och skickade honom under jorden.2
Han bor på 17:e våningen i himlen. Han är skaparen av allt utom Tengri. Han planterade livets niogrenade träd på jorden, och de nio människorna som härstammade från grenarna på detta träd bildade de nio huvudraserna på jorden.3
Enligt Altai-shamaner blir den som träffas av blixten som Kayra skickar till jorden en shaman.4
Ülgen
Ülgen är namnet på en gud som förknippas med godhet och himlen i turkisk mytologi. Han är en av Kayras söner och bor på himlens 16:e våning. Han avbildas vanligtvis som en gammal och klok man med långt hår och långt skägg. Man tror att han sitter på en gyllene tron på ett gyllene berg.5 I vissa källor omtalas han som skaparen av solen och jorden. Detta visar att vissa egenskaper som tillskrivs Kayra tillskrivs Ülgen i vissa samhällen.
Enligt shamanska legender har Ülgen både skapat människan och lärt henne eld. I både turkisk och sibirisk mytologi kom eld från himlen.6
Så vitt det är känt har Ülgen sju söner och sju/nio döttrar.5
Namnen på Ülgens döttrar är okända. De ses dock som shamanernas muser och vissa shamaner har teckningar som symboliserar dem på sina kläder.
Karakuş Han
Han är också känd som Karagus Han. Han är en av Ülgens sju söner. Han är förknippad med fåglar. Enligt Yaşar Çoruhlu betyder karakuş (svart fågel) troligen örn.7
Baktı Han
Han är också känd som Paktı Han. Han är en av Ülgens sju söner. Han är förknippad med nåd och utgivning. Förr brukade Shor-turkarna hålla ceremonier till hans ära varje höst under namnet Paktıgan.
Pura Han
Han är också känd som Bura Han. Han är en av Ülgens sju söner. Han är förknippad med hästar. Hästarna som shamanen rider för att ta sig upp till himlen är begåvade av Pura Han. Dessa hästar skyddar också shamanen från illvilliga enheter.
Burça Han
Han är också känd som Burçakan. Han är en av Ülgens sju söner. Han förknippas med rikedom, välstånd och fred.
Yaşıl Han
Han är också känd som Çeçil Han. Han är en av Ülgens sju söner. Han förknippas med naturen och våren. Han värnar om naturen och sätter en ring till träden varje år. Träden som fäller sina löv på hösten blir gröna igen på våren tack vare Yaşıl Han.
Kanım Han
Han är också känd som Er Kanım. Han är en av Ülgens sju söner. Han förknippas med ärlighet, integritet och förtroende.
Karşıt Han
Han är också känd som Karzıt Han. Han är en av Ülgens sju söner. Han förknippas med renhet och renhet. Man tror att ordet ”Karşıt” kommer från det turkiska ordet ”kar” som betyder snö.
Umay
Umay är namnet på en gudinna förknippad med fertilitet och överflöd i turkisk mytologi.8 I nordöstra Sibirien är hon mer känd som Ayısıt.9 Hon liknas vid modergudinnorna i andra religioner. Hon avbildas vanligtvis med tre horn. Hon är klädd i vitt och har hår som når marken. Ibland förknippas hon också med ljus och färgen gul. Man tror att hon går runt med ett rådjur.5
Umay är beskyddare av gravida kvinnor och barn. Hon nämns i både Kül Tigin och Tonyukuk inskriptioner.
Det var vanligt bland turkiska samhällen att barnlösa kvinnor sökte hjälp från Umay och ofrade henne.
Erlik
Erlik är en gud förknippad med ondska, mörker och död i turkisk mytologi. Han är en av sönerna till Kayra. Trots att han är en bror till Ülgen är han raka motsatsen till honom. Ülgen förknippas med godhet och ljus, Erlik med ondska och mörker; Ülgen bor i himlen, Erlik bor under jorden. Alla de onda varelserna under jorden är under kontroll av Erlik.
I shamanska böner avbildas Erlik vanligtvis med vidriga och skrämmande fysiska drag. Hans skägg sträcker sig till knäna. Hans mustasch liknar tänderna på ett vildsvin. Hans hår och ögonbryn är kolsvarta. Dess horn liknar trädgrenar. Han bor i ett järnpalats i underjorden. Hans palats bevakas av två monster som heter Abra och Yutpa.5 Trots de detaljerade beskrivningarna görs ingen målning eller skulptur av Erlik.3
Enligt en legend i Sibirien togs mammutar under jorden för att arbeta i Erliks tjänst. Mammutar som försöker fly till jorden straffas genom att frysa.10
Erlik har nio söner och nio döttrar.
Namnen på Erliks döttrar är inte kända. Men de är kända som roliga, onda andar som leder shamaner vilse.
Temir Han
Han är också känd som Temür Han. Han är en av Erliks nio söner. Han förknippas med järn. Det var Temir Han som lärde människor konsten att smide. I eposet om Manas är Temir Han namnet på en rik härskare.
Karaş Han
Han är också känd som Karış Han. Han är en av Erliks nio söner. Han förknippas med mörker. När världens undergång kommer kommer han att dyka upp ur underjorden före Erlik.11
Matır Han
Han är också känd som Patır Han och Batur Han. Han är en av Erliks nio söner. Han förknippas med mod och oräddhet.
Şıngay Han
Han är också känd som Çıngay Han och Sınzay Han. Han är en av Erliks nio söner. Han förknippas med kaos, oordning och anarki.
Kömür Han
Han är också känd som Kümür Han och Kömir Han. Han är en av Erliks nio söner. Han förknippas med kol och ondska. Man tror att han befaller onda enheter. Det sägs förmedla mellan Erlik och de mörka shamanerna.
Badış Han
Han är också känd som Badış Biy. Han är en av Erliks nio söner. Han förknippas med katastrofer och epidemier. Tidigare höll vissa turkiska samhällen Badış Han ansvarig för naturkatastrofer på jorden.
Yabaş Han
Han är också känd som Cabaş Han. Han är en av Erliks nio söner. Han förknippas med tvivel och misstro. Han skapar oenighet bland människor.
Uçar Han
Han är också känd som Uçar Kan. Han är en av Erliks nio söner. Han förknippas med dåliga nyheter och spionage.
Kerey Han
Han är också känd som Kirey Han. Han är en av Erliks nio söner. Han är förknippad med uppvigling. Han ställer människor mot varandra.
Kuyaş
Kuyaş är en gudom som förknippas med solen i turkisk mytologi. Han symboliserar den maskulina aspekten av solen. Han är också känd som Koyaş. Han är personifieringen av solen. Faktum är att Kuyaş/Koyaş betyder sol på tatariska.
I turkisk mytologi symboliserar Kuyaş värme, Ay Ata symboliserar kyla, Ülgen symboliserar godhet och Erlik symboliserar ondska. Alla fyra är söner till skaparguden Kayra.
Gün Ana
Gün Ana är en slags gudinna förknippad med solen i turkisk mytologi. Hon symboliserar den feminina aspekten av solen. Hon bor på himlens sjunde våning. I några shamanböner som citerades av Wilhelm Radloff bad man till Gün Ana.2
Ay Ata
Ay Ata är en gudom associerad med månen i turkisk mytologi. Han bor på himlens sjätte våning. I en shamanbön citerad av Wilhelm Radloff tilltalas han som ”Ay Ata i den sjätte himlen”.2 Ay Atas namn på nordostsibiriska turkar är Ajy Tangara, han flyger över livets träd i skepnad av en örn.12
Enligt en legend skriven i slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet var namnet på den första människan Ay Atam.13 Men inflytandet från de nära asiatiska mytologierna är uppenbart i denna legend.
Mergen
Mergen är en gudom som förknippas med visdom i turkisk mytologi. Han symboliserar intellekt och rationell intelligens. Han bor på himlens sjunde våning med Gün Ana.
Wilhelm Radloff skrev att tre gudar utgick från Kayra Han: Ülgen, Kızagan och Mergen.2
Mergen avbildas vanligtvis som en ung man på en vit häst som håller i pil och båge. Han är mäktig, men denna kraft kommer från visdom snarare än fysiska egenskaper.
Kızagan
Kızagan är en gudom som förknippas med krig och makt i turkisk mytologi. Han är en av sönerna till Kayra och enligt Wilhelm Radloff bor han på himlens nionde våning.2
Kızagan, symboliserad av den röda färgen, är soldaters och krigares beskyddare. Nederlaget för en stor armé med ett litet antal soldater brukade tolkas som Kızagans hjälp.
Elbis
Elbis är en gudomlig/andlig enhet associerad med krig och hänsynslöshet i nordostsibiriska turkiska och altaiska myter. Han är också känd som İlbis eller Yelbis. I krig ombads han om hjälp för att besegra fienden.14
Trots att han har liknande egenskaper som Kızagan är Kızagan hierarkiskt överlägsen honom. Dessutom demoniserades Elbis senare i vissa samhällen influerade av islam. Anledningen till detta tros vara likheten mellan ordet Elbis/İlbis och ordet Iblis, namnet på djävulen i islam.
- ”Archetypes of Kazakh and Japanese cultures”, Assel BEKEBASSOVA, News of the National Academy of Sciences of the Republic of Kazakhstan, Series of Social and Human Sciences, Vol 6, 2019, ISSN: 2224-5294[↩]
- ”Aus Sibirien”, Wilhelm RADLOFF, Salzwasser-Verlag GmbH, ISBN: 9783846024003[↩][↩][↩][↩][↩]
- ”Türk Mitolojisi”, Bahattin USLU, Kamer Yayınları, ISBN: 9786059113410[↩][↩]
- ”Türk Mitolojisi Ansiklopedik Sözlük”, Celal BEYDİLİ, Yurt Kitap-Yayın, ISBN: 9789759025052[↩]
- ”Türk Söylence Sözlüğü”, Deniz KARAKURT, ISBN: 9786055618032[↩][↩][↩][↩]
- “Türk Mitolojisi, Cilt 1”, Bahaeddin ÖGEL, Türk Tarih Kurumu, ISBN 9789751601155[↩]
- ”Türk Mitolojisinin Ana Hatları”, Yaşar ÇORUHLU, Kabalcı Yayınları, ISBN: 9786055272241[↩]
- ”Двенадцать лекций по истории турецких народов Средней Азии”, Vasily BARTOLD, 1993[↩]
- ”Folklor ve Mitoloji Sözlüğü”, Özhan ÖZTÜRK, Phoenix Yayınevi, ISBN: 9786055738266[↩]
- ”Mythology and Turkic Literature of the Middle Ages”, Pardaeva Dilfuza RAIMOVNA, Middle European Scientific Bulletin, Volume 19, December 2021[↩]
- ”Tarihte ve Bugün Şamanizm: Materyaller ve Araştırmalar”, Abdülkadir İNAN, Altınordu Yayınları, ISBN: 9786057702357[↩]
- ”The Dictionary of Mythology: An A–Z of Themes, Legends and Heroes”, J.A. COLEMAN, Sirius, ISBN: 9781788285605[↩]
- ”Die alttürkische Mythologie”, Jean Paul ROUX, Klett-Cotta, OCLC Number / Unique Identifier: 38975415[↩]
- ”Мифологический словарь”, Редактор: Е.М.Мелетинский, Советская энциклопедия, 1990, ISBN: 5-85270-032-0[↩]