Romersk helgedom hittades i Frankrike, troligen tillägnad Mars

Arkeologer sa att den romerska helgedomen som upptäcktes i Bretagne, en region i nordvästra Frankrike, kan ha varit tillägnad den romerska krigsguden Mars. De hittade också en liten nekropol på platsen.

Upptäckten gjordes av arkeologer från det franska forskningsinstitutet IRNAP på en plats i kommunen La Chapelle-des-Fougeretz.

Som ett resultat av de utgrävningar som genomförts under cirka åtta månader har många fascinerande fynd grävts fram. Bland de viktigaste fynden är en romersk helgedom som kan ha fungerat som ett centrum för religiös tillbedjan, och en liten begravningsplats med 40 gravar.

Gallo-romersk period
Den gallo-romerska perioden började när Frankrike kom under romerskt styre på 1000-talet f.Kr. Med tiden blev regionen en betydande del av det romerska riket. Men med kollapsen av västra Rom på 500-talet e.Kr., avtog det romerska inflytandet i Frankrike gradvis.

I gravarna har inga skelettrester hittats som lyckats nå i dag. Men gravgodset som grävts fram vid nekropolen avslöjar att gravarna härstammar från den sena gallo-romerska perioden.

Bland gravgodset finns smycken, keramik, mynt och vapen. Dessa fynd tolkas som bevis på regionens avancerade hantverk och invånarnas rikedom.

Armband och pärlor
Foto: Adrien Etienvre, INRAP

Upptäckten av en sådan mängd gravgods antyder också en komplex och hierarkisk social struktur bland invånarna under den sena gallo-romerska perioden. I synnerhet väcker närvaron av vapen frågor om potentialen för konflikter och krigföring i regionen vid den tiden.

Sanctuary förmodligen tillägnad Mars, krigsguden

Ett av de betydande fynden som grävdes fram vid utgrävningsplatsen är en bronsstatyett. Typiskt avbildad som att hålla ett spjut i ena handen, symboliserar statyetten den romerska krigsguden Mars. Baserat på statyetten tror arkeologer att den romerska helgedomen kan ha tillägnats Mars.

Romersk helgedom, Mars-statyett
Statyett av Mars
Foto: Emmanuelle Collado, INRAP

Förutom statyetten stöder svärd och spjutspetsar som hittats på platsen hypotesen att helgedomen var tillägnad Mars. Svärd och spjutspetsar användes troligen i rituella offer till guden.

Vem är Mars?
Mars, även känd som det romerska folkets fader, är en krigsgud i romersk mytologi.1 Han är son till Jupiter och Juno. Sköld, svärd, spjut, örn och varg är dess vanligaste symboler. Han är förknippad med grundandet av Rom eftersom han är far till de legendariska bröderna Romulus och Remus. Han avbildades ofta i skulpturer som en muskulös och imponerande figur, med ett häftigt uttryck i ansiktet. Dessutom anses han vara jordbrukets väktare. Därför kallades han ofta av bönder för att säkerställa en framgångsrik skörd.

Enligt forskarna belyser de som hittats på platsen inte bara regionens kulturhistoria från romartiden, utan ger också ett viktigt bidrag till studier inom området arkeologi och historia. Föremål och lämningar från helgedomen kan hjälpa till att lära dig mer om antika romerska religiösa sedvänjor och kan också erbjuda ett bredare perspektiv på samspelet mellan antika romerska och keltiska kulturer.

Bretagne under den gallo-romerska perioden

Bretagne var en region där det keltiska folket som kallas Veneti hade levt sedan järnåldern, innan det erövrades av det romerska riket på 100-talet f.Kr.

Under romerskt styre blev Bretagne en del av provinsen Gallia Lugdunensis, med huvudstad i Lugdunum (dagens Lyon). Emellertid förblev regionen i stort sett självständig, med en stark keltisk kultur och språk som höll i sig in i medeltiden.

Under den gallo-romerska perioden var Bretagne ett viktigt centrum för handel, särskilt export av tenn och andra metaller. Området hade också en betydande militär närvaro, med flera romerska militära läger och fort inrättade längs kusten.

Trots Bretagnes integration med det romerska riket, fortsatte det att uppleva periodiska invasioner och räder av germanska stammar och andra fiender. Det ockuperades av saxarna och andra germanska folk på 500-talet e.Kr. Detta ledde till kollapsen av den romerska dominansen i regionen.

Externa länkar

  1. ”Playing with Time: Ovid and the Fasti”, Carole Elizabeth NEWLANDS, Cornell University Press, ISBN: 9780801430800[]