Livets Träd i Turkisk Mytologi

Livets Träd i Turkisk Mytologi

Det finns många mytologiska träd som förbinder himlen och jorden. Dessa träd, även kallade livets träd, världsträdet eller det kosmiska trädet, har ofta liknande betydelser. Den rumänska religionshistorikern Mircea Eliade hävdade att alla symboler som ger kommunikation mellan jorden och himlen är varianter av det kosmiska trädet.1

Livets Träd i Turkiska Myter

Livets träd, som går tillbaka till förhistorisk tid, är ett globalt motiv. Den klargör begrepp som liv, skapelse, död eller odödlighet. Det är därför livets träd är en av de viktigaste symbolerna i turkisk mytologi.

Livets träd, känt som Ulukayın, Paykaygın, Bayterek och Aal Luuk Mas i turkiska samhällen, avbildas vanligtvis i form av bok med nio grenar, och ibland i form av tall eller poppel med sju eller åtta grenar. Därför anses bokträd vara heliga i nästan alla turkiska samhällen.

Forskning visar att trädkulten i turkarna utvecklats från naturdyrkan och skogsdyrkan, som var en del av animismen i tidigare tider.2

Trädet som Förbinder Rikena

I turkiska samhällen består universum av tre delar: underjordisk, jord och himmel. Livets träds viktigaste funktion är att koppla samman dessa tre delar som en gigantisk pelare. Livets träd, som greppar underjorden med sina rötter, håller himlen med sina grenar och ger kommunikation mellan dessa delar med sin stam.

På liknande sätt är livets träds viktigaste funktion i myterna om europeiska samhällen och shamangemenskaper vanligtvis att koppla samman olika världar.

Yggdrasil och de Nio Världarna i Nordisk Mytologi

Trädet som förbinder rikena är en viktig symbol för shamanistiska ritualer. Många shamantält innehåller material som symboliserar livets träd. Det vanligaste motivet i shamantrummor är livets träd. Shamanen som går in i trans under ritualen kan stiga upp till himlen genom detta träd.3

Träd av Andar

Enligt en myt i vissa turkiska och tungusiska samhällen i nordöstra Sibirien väntar människors andar på grenarna på livets träd innan de föds. Dessa andar riktas till den kropp de tillhör genom shamaner när deras ägare föds.

Andar, som väntar som en fågel på livets träds grenar före födseln, flyger som en fågel till Uçmag* efter döden. I detta avseende är myten förenlig med turkisk mytologi och tengrism, men dess ursprung är osäkert.

Uçmag: I turkisk mytologi kallas himlen Uçmag, Uçmağ eller Uçmak. Det härstammar från ordet ”uç” som betyder att flyga.

Uno Harva skrev att några turkar i det osmanska riket hade en liknande livstro. Enligt Harva finns det ett löv för varje person på trädet, vilket också kallas ödets träd. Allas öde står skrivet på bladet som tillhör dem. Bladet faller först när personen dör.4

Livets Träd som Mänsklighetens Ursprung

Ulukayın, som planterades av skaparguden Kayra Han i turkisk mytologi, avbildas vanligtvis med nio grenar, som nämnts ovan. Enligt myterna skapades de nio raserna eller nio turkiska stammarna på jorden genom grenarna på livets träd. Dessa samhällen blandades med varandra över tiden och bildade dagens samhällen.

Men turkiska samhällen i nordöstra Sibirien förklarade skapandet annorlunda.

Enligt Eposet om Er Sogotoh föddes den första människan från Kübey Hatun, som bor i livets träd.5

Kübey Hatun är en mytologisk varelse som lever i livets träd i den turkiska mytologin. Vissa forskare har också beskrivit henne som en sorts födelsegudinna. Hon avbildas vanligtvis som en kvinna som är ett träd från midjan och nedåt. Hon är mamman till den första människan, Er Sogotoh.

Er Sogotoh, vars far är Gud, är förfader till alla människor på jorden enligt epos. Han fick senare veta att hans mamma var Kübey Hatun.

Världsträdet i Modern Folktro

Livets träd är ett av de populära motiven i turkisk kultur och dekorationskonst sedan antiken. Så mycket att även i samhällen som gav upp Tengrism, kan symboliken för livets träd hittas. Till exempel finns det många livsträdmotiv i fresker av uigurturkarna, som konverterade till manikeismen på 800-talet.6 

Uiguriska turkar under livets träd.
Bezeklik-grottorna (mellan 800- och 1000-talen)

Uigurernas livsträd är ofta syntetiserade med den manikiska traditionen. Turkarnas första detaljerade fresker av livets träd hittades i uigurerna. Eftersom uigurer är det första turkiska samhället att slå sig ner.

Livsträdsmotiv fortsatte också att vara populära i turkiska samhällen som konverterade till islam. Motiven av Gök Medrese i Sivas, Çifte Minareli Medrese i Erzurum och İshak Paşa Palace i Ağrı är de viktigaste exemplen.

Geometriska Motiv

Tjuvasjiens Flagga

Tjuvasjiens vapen och flagga, som är en federal republik i Ryska federationen, består av ett rött livsträd på gul bakgrund. I turkisk mytologi symboliserar gult guld och rikedom, och rött symboliserar eld, mod, kärlek, blod och makt. Hunner och uigurer använde också gula flaggor.

Ett motiv som är mycket likt trädet på Tjuvasjiens flagga finns också på vapenskölden från ministeriet för kultur och turism i Republiken Turkiet.

5 Kuruş

Livets träd-motiv på framsidan av 5 kuruş-myntet som används i Turkiet är designat i en smalare och längre form, till skillnad från andra exempel.

Liknande geometriska trädmotiv finns också i mattor och mattor. Dessa motiv är mycket populära i både turkiska och persiska mattor.

Bayterek-tornet

Baiterek-tornet, Nur-Sultan, Kazakstan

Det berömda Baiterek-tornet i Nur-Sultan, Kazakstans huvudstad, är en modern tolkning av världsträdet. Byggnaden, vars arkitekt är Akmirza Rüstembekov, ligger i stadens centrum och används som utsiktstorn. Byggnaden ritades med inspiration från historien om en mytisk fågel vid namn Semrük.



  1. ”Le Chamanisme” Mircea ELIADE, Éditions Payot, ISBN: 9755332588[]
  2. ”Türk Mitolojisinin Anahatları”, Yaşar ÇORUHLU, Kabalcı Yayınevi, ISBN: 9786051559926[]
  3. “Aus Sibirien”, Wilhelm RADLOFF, ISBN: 9783846024003[]
  4. ”Die Religiösen Vorstellungen Der Altaischen Völker”, Uno HARVA, Suomalainen Tiedeakatemia, ISBN: 9514107004[]
  5. ”Türk Mitolojisi, Cilt 1, Bahaeddin ÖGEL, Türk Tarih Kurumu, ISBN: 9789751601155[]
  6. Maniheist, Budist Ve Hristiyan Türklerde Su İle İlgili İnançlar”, Ebru ZEREN, 2015[]
Subscribe
Notify of
guest
2 Comments
Newest
Oldest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments