Halloween firas den 31 oktober varje år och ses idag som en sekulär tradition trots sina hedniska rötter. Den gemensamma poängen med halloweenfirandet, som har blivit utbredd i länder som Ryssland, Turkiet och Japan till följd av globaliseringen, är temat rädsla.
Ursprunget till Halloween
När det utvärderas i ett historiskt sammanhang, är ursprunget till Halloween baserat på Samhain, som symboliserar slutet på skördesäsongen och början av vintern.
Samhain är en av de fyra viktiga högtiderna i den antika keltiska religionen. Folk brukade tro att slöjan mellan de döda och de levande tunnades ut natten till Samhain, som infaller den 31 oktober. De brukade bära kostymer för att gömma sig för onda andar och erbjuda dem mat som pumpa och majs.
Studier visar att barns tradition att samla på godis har sitt ursprung på 1500-talet. Det är känt att snidade lyktor från kålrot användes som läskiga ansikten under dessa år.1
Halloween-Liknande Traditioner
Med slutet av skördeperioden och vinterns början kan liknande traditioner observeras i många civilisationer.
Bocuk-natten
Bocuk-natten, en gammal Balkantradition som går tillbaka till medeltiden, firas vanligtvis den 6 januari, som anses vara den kallaste dagen på vintern.
I Bocuk-natten målar folk sina ansikten, gör upp eld och lagar pumpadesserter för att skydda sig från den häxliknande onda kvinnan som heter Bocuk. Dessa traditioner jämförs ofta med Halloween.
Under den läskiga natten som firades i Tekirdağ och Edirne med uppmuntran från lokala kommuner, lämnar folk ibland lite av pumpadesserten i ladan så att Bocuk inte skadar djuren. De anser också att vattnet fryser på grund av kallt väder som ett tecken på att nästa skördesäsong kommer att bli fruktbar.2
Se även: En Etnografisk Forskning på Bocuk-natten
Karakoncolos-natten
Vi känner till Karakoncolos-natten från reseboken av Evliya Çelebi, en osmansk resenär som levde på 1600-talet.
Evliya Çelebi skrev att den 25 april 1666, i en by i Bulgarien, kämpade övernaturliga enheter på himlen. Enligt Evliya Çelebi slutade inte blixten den natten och organ föll från himlen som ett resultat av striden. Byborna sa till Evliya Çelebi att den dagen är Karakoncolos natt. Enligt byborna slogs två övernaturliga grupper varje år på det datumet i himlen.
Kukeri-festivalerna som hålls under de sista dagarna av vintern i Bulgarien idag visar att varelser som Karakoncolos också finns i bulgarisk folklore. Syftet med dessa högtider är att driva bort onda andar med masker och ljudet av klockor.
Rijeka-karnevalen i Kroatien, Kurentovanje-karnevalen i Slovenien och Busójárás-karnevalen i Ungern inkluderar också liknande traditioner.
Karakoncolos tro kan hittas på Balkan, Kaukasus och Anatolien idag.
Se även: De Läskigaste Varelserna i Anatolisk Folklore
Kalandar-natten
Natten som förbinder 13 januari till 14 januari är känd som Kalandar Natt i vissa byar i östra Svartahavsregionen. På Kalandarkvällen målar unga sina ansikten och spelar spel, barn går från dörr till dörr för att läsa dikter och samla mat. Ibland klär sig unga människor som karakoncolos och ringer i klockor.3
Medan vissa Kalandar-traditioner liknar Halloween-traditioner, är Kalandar Natt faktiskt ett nyårsfirande enligt Rumi-kalendern.
Coraz Nätter
I vissa byar i Izmir är nätterna mellan den 18 och 20 januari kända som Coraz-nätter. De tror att Coraz, avbildad som en häxa, skadar små flickor på gatan under Coraz-nätterna. Av denna anledning uppmanas inte tjejer att gå ut ensamma på Coraz-kvällar och pumparätter tillagas hemma. Denna tradition är dock nästan obefintlig nuförtiden.4
Som ett resultat är traditioner som att servera mat till onda enheter, samla på snacks eller måla ansikten, bära masker och maskera vanliga punkter som delvis syns i både Halloween-, Bocuk- och Kalandar-festligheterna. Å andra sidan liknar Coraz-natten Bocuk-natten när det gäller att laga pumpa.
Dessutom kan det faktum att vissa shamanska samhällen, särskilt sibiriska turkar, tänder en eld och sprider lite mat till naturen för att skydda sig från onda väsen under höstperioden, tillsammans med ovannämnda metoder.
Valborgsmässoafton
Natten som förbinder 30 april till 1 maj kallas valborgsmässoafton. Man tror att alla häxor på jorden kommer samman i valborgsmässoafton, som också nämns i Goethes Faust. Av denna anledning kan du se några människor utklädda till häxor bland dem som har roligt runt brasan.5
I vissa byar i östra Svartahavsregionen kallas natten som förbinder 13 maj till 14 maj (natten som förbinder april till maj enligt Rumi-kalendern) som häxnatt. Enligt tron är den natten häxornas hårdaste natt. Man trodde att häxor förklädda till spindlar eller grodor skulle skada kalvar och grödor. Av denna anledning brukade byborna vidta olika försiktighetsåtgärder mot häxor.
Det har hävdats att häxor har små svansar i vissa byar i den östra Svartahavsregionen. Man trodde också att häxorna från Trabzon och Rize brukade gå till överhäxan på Krim genom att åka på stora kittel eller gamla borstkvastar för att lära sig nya besvärjelser. Av denna anledning är det känt att dessa häxor kallades Krimhäxor.6 7
De Dödas Dag
De dödas dag, som man tror går tillbaka till den aztekiska tiden, firas vanligtvis den 1 eller 2 november i Mexiko. I denna tradition firar människor sina avlidna släktingar genom att måla deras ansikten som skelett. Men ansiktsmålning på de dödas dag är inte tänkt att skrämma, målade ansikten symboliserar den avlidne. Det enda syftet med festivalen är att fira minnet av de döda. För den verkliga döden sker när den avlidne glöms bort.
- Halloween: From Pagan Ritual to Party Night, Nicholas ROGERS, ISBN: 9780195168969[↩]
- Türk Kültüründe Bir Miras Olarak Bocuk Gecesi Ritüeli İçeriği: Fenomenolojik Bir Araştırma (Ritual Content of Bocuk Night As a Heritage In Turkish Culture: A Phenomenological Research), Özlem GÜZEL & Hande AKYURT KURNAZ, Millî Folklor, 2020[↩]
- Anadolu Ve Kafkasya Kavşağında Geleneksel Bir Yılbaşı Kutlaması: Kalandar (A Traditional New Year Celebration At The Anatolian-Caucasian Crossroad: Kalandar), Okan ALAY, Motif Akademi Halkbilimi Dergisi, Cilt: 11, Sayı: 23, 2018[↩]
- Tire Peşrefli’de Coraz Geceleri, Hasan DOĞAN & İbrahim FİDANOĞLU, Milliyet, 17 Ocak 2013[↩]
- They Do What?: A Cultural Encyclopedia of Extraordinary and Exotic Customs from Around the World, Javier A. GALVÁN, ISBN: 9781610693424[↩]
- Yusufeli, Taner ARTVİNLİ, Yusufeli Kaymakamlığı Yayını, 2000[↩]
- Laz Sözlü Kültüründe Cazi İnancı, İrfan ALEKSİŞİ[↩]