Skräckfilmerna om häxor har fängslat publiken sedan biografens tidiga dagar. Dessa filmer visar den djupt rotade kulturella fascinationen för häxor och deras mystiska krafter. Följande urval av skräckfilmer som måste ses om häxor visar upp genrens utveckling över tid, och ger en hemsökande och fängslande resa in i häxkonstens övernaturliga och mystiska värld.
Hagazussa (2017)
”Hagazussa” är en tysk skräckfilm, regisserad av Lukas Feigelfeld. I rollerna finns Aleksandra Cwen, Celina Peter, Claudia Martini och Tanja Petrovsky. Den hade premiär på L’Étrange-festivalen 2017 i Paris och släpptes i Tyskland året därpå.
Filmen utspelar sig på 1400-talet i de österrikiska alperna och berättar historien om Albrun, en ung kvinna som bor i en avlägsen fjällstuga med sin mamma. Efter hennes mammas död lämnas Albrun ensam och skys av byborna som tror att hon är förbannad. När hon blir mer isolerad upplever Albrun övernaturliga händelser som tyder på en koppling till hennes mammas förflutna. Filmen fördjupar sig i teman som galenskap, isolering och gränsen mellan verklighet och vidskepelse.
”Hagazussa” utforskar begreppet häxkonst som ett sätt att förstå och hantera naturen och dess krafter. Albruns mamma är en healer som använder naturläkemedel för att behandla byborna, men hennes metoder ses som häxkonst av de ortodoxa medlemmarna i samhället. Albruns övernaturliga upplevelser tyder på en djupare koppling till naturen som hon inte helt kan förstå. Filmen fördjupar sig också i idén om häxkonst som en form av motstånd mot patriarkalt förtryck.
”Hagazussa” är en visuellt slående och tematiskt rik skräckfilm som tar itu med komplexa idéer om isolering, galenskap och häxkonst. Det långsamma brinnande tempot och det atmosfäriska fokuset kanske inte faller alla i smaken, men de som uppskattar utmanande och konstfulla skräckfilmer kommer att hitta mycket att uppskatta här.
The Witch (2015)
”The Witch” är en skräckfilm om häxor som släpptes 2015, regisserad och skriven av Robert Eggers. Filmen spelar Anya Taylor-Joy, Ralph Ineson, Kate Dickie, Harvey Scrimshaw, Ellie Grainger och Lucas Dawson, och utspelar sig i New England under 1630-talet, en tid då häxkonst fruktades av många människor.
Filmen handlar om en puritansk familj som exkommuniceras från sitt samhälle och tvingas leva i utkanten av en mystisk skog. Deras yngsta barn, en bebis, försvinner under vård av deras äldsta dotter, Thomasin (Anya Taylor-Joy). Familjen blir allt mer paranoid och misstänksam mot varandra, och de börjar misstänka att Thomasin kan vara en häxa.
Ur ett konstnärligt perspektiv är ”The Witch” ett utmärkt exempel på skräckfilmskapande. Filmen är enastående, med hjälp av naturalistisk belysning och en dämpad färgpalett för att skapa en tryckande och klaustrofobisk atmosfär. Partituren, sammansatt av disharmoniska strängar och oroande ljud, bidrar till filmens oroande atmosfär. Skådespeleriet är också förstklassigt, med Anya Taylor-Joy som levererar en enastående prestation som Thomasin.
En av de mest intressanta aspekterna av ”The Witch” är hur den skildrar häxkonst. Till skillnad från många andra skräckfilmer om häxor som framställer häxor som karikatyrer, tar den här filmen ett mer nyanserat tillvägagångssätt. Den utforskar hur rädslan för häxkonst kan slita isär familjer och samhällen. Dessutom berör den teman om religiös fanatism, förtryck och maktdynamik mellan män och kvinnor.
Book of Shadows: Blair Witch 2 (2000)
”Book of Shadows: Blair Witch 2” är en skräckfilm från 2000, regisserad av Joe Berlinger och skriven av Dick Beebe. I filmen spelar Jeffrey Donovan, Erica Leerhsen, Kim Director och Tristine Skyler. Den producerades av USA och släpptes av Artisan Entertainment.
”Book of Shadows: Blair Witch 2” följer en grupp unga vuxna som besöker Burkittsville-området för att utforska legenden om Blair-häxan. Gruppen stöter på konstiga händelser och börjar ifrågasätta vad som är verkligt och vad som är inbillat. Dessutom innehåller filmen också spår av nyhedendom och Wicca.
7 bästa skräckfilmer inspirerade av nordiska myter och folksagor
Begreppet häxkonst i ”Book of Shadows: Blair Witch 2” skildras inte på det typiska sättet. Istället utforskar filmen idén om kraften i suggestion och effekterna av masshysteri. Karaktärerna påverkas av legenderna och myterna kring Blair-häxan, och det är oklart om händelserna de upplever är övernaturliga eller helt enkelt psykologiska. Filmen använder begreppet häxkonst som en metafor för det mänskliga psyket och sinnets kraft.
Trots att ”Book of Shadows: Blair Witch 2” inte nått samma nivå av kommersiell framgång som sin föregångare, har den samlat på sig en hängiven publik över tiden. Många människor som gillar skräckfilmer om häxor eller häxkonst uppskattar dess okonventionella tillvägagångssätt och distinkta konstnärliga stil. Även om filmen har sina brister, har dess unika syn på häxkonst och utforskning av det mänskliga psyket fått resonans hos vissa publik, vilket gör den till en kultklassiker.
The Blair Witch Project (1999)
”The Blair Witch Project” är en amerikansk skräckfilm i regi av Daniel Myrick och Eduardo Sánchez.
Det som skiljer den här filmen åt är dess innovativa inställning till subgenren hittade filmer, som hjälpte till att revolutionera den. Handlingen kretsar kring tre studentfilmskapare (Heather Donahue, Joshua Leonard och Michael C. Williams) som ger sig in i Black Hills-skogen i Maryland för att dokumentera legenden om Blair-häxan, en lokal häxa som påstås hemsöka i skogen. Användningen av handhållna kameror och naturligt ljus gör att det känns som en rå dokumentär, vilket ger en känsla av realism till berättelsen. Istället för att förlita sig på grafiskt våld, gör filmens minimalistiska inställning till berättande den verkligen skrämmande.
”The Blair Witch Project” utforskar också teman häxkonst och det övernaturliga. Den använder häxan som en metafor för det okända och oförklarliga, och spelar på vår medfödda rädsla för det mörka och osynliga. Filmen fördjupar sig också i begreppet masshysteri och kraften i suggestion, eftersom karaktärerna blir allt mer övertygade om att de hemsöks av Blair-häxan.
Även om vissa kan tycka att filmens långsamma tempo och öppna slutsatser är frustrerande, kommer de som gillar skräckfilmer om häxor och det övernaturliga att betrakta ”The Blair Witch Project” som ett viktigt och inflytelserik verk.
Rosemary’s Baby (1968)
”Rosemary’s Baby”, en skräck- och thrillerfilm regisserad av Roman Polanski, släpptes i USA 1968. Baserad på en roman av Ira Levin, med Mia Farrow, John Cassavetes och Ruth Gordon i huvudrollerna.
”Rosemary’s Baby” handlar om den spännande historien om Rosemary och Guy Woodhouse, ett ungt par som flyttar in i en lägenhet i New York. Rosemary blir gravid, men saker och ting börjar ta en hemsk vändning när hon blir misstänksam mot sina grannar som kan vara en del av en satanisk sekt som planerar att ta hennes barn.
”Rosemary’s Baby” har en distinkt atmosfär av spänning och obehag, med sin gradvisa uppbyggnad av spänning som griper dig till slutet. Filmen använder traditionella troper förknippade med häxkonst, som magiska besvärjelser, spädbarnsoffer och dyrkan av en illvillig gudom. Kultmedlemmarna verkar dock som vanliga människor som smälter in i samhället och bor i samma lägenhetskomplex som Rosemary och Guy. Detta gör skräcken ännu mer påtaglig.
En klassiker i skräckgenren, ”Rosemary’s Baby” har fått kritikerhyllningar sedan den släpptes. Dess framgång hjälpte Polanski att bli en stor filmskapare.
Valkoinen Peura (1952)
”Valkoinen Peura”, även känd som ”Den vita renen”, är en finsk skräckfilm som släpptes 1952. Regissören för filmen är Erik Blomberg. Huvudrollen spelades av Mirjami Kuosmanen själv, som fick kritikerros för sin insats. Filmen producerades och släpptes i Finland, men fick även internationellt erkännande och vann Golden Globe för bästa utländska film 1957.
”Valkoinen Peura” är en unik skräckfilm som visar upp skönheten i Lapplands landskap samtidigt som den berättar en intressant historia om häxkonst. Filmen följer en nygift kvinna, Pirita (Mirjami Kuosmanen), som blir besatt av en ond ande och förvandlas till en vit ren varje natt.
Om du är ett fan av skräckfilmer om häxkonst och folklore är ”Valkoinen Peura” en film du inte vill missa. Filmen skildrar häxkonstnärerna på ett realistiskt sätt, och visar upp samernas ritualer och tro. Användningen av shamanistiska metoder, som att trumma och skandera, ger en autentisk touch till berättelsen. Men filmen skildrar inte häxkonst som en positiv eller negativ kraft utan snarare som ett sätt att skaffa makt. Den vita renen symboliserar förvandlingen av Piritas karaktär, då hon får övernaturliga förmågor genom häxkonst.
”Valkoinen Peura” är en banbrytande film som banade väg för skräckgenren i Finland. Det var en av de första finska filmerna som inkorporerade fantasyelement. Det inspirerade många andra filmskapare att utforska landets rika folklore och mytologi.
Filmen är också känd för sin användning av icke-professionella skådespelare, med de flesta av skådespelarna är lokalbefolkningen från Lapplandsregionen. Detta ger filmen en känsla av autenticitet och bidrar till att skapa en realistisk skildring av det samiska folket och deras kultur.
Häxan (1922)
”Häxan” är en svensk-dansk stum skräckfilm som utmärker sig för sin unika blandning av berättande i dokumentärstil och fiktiva dramatiseringar av historiska häxhändelser. Filmen, som är skriven och regisserad av Benjamin Christensen, som också spelade rollen som Satan, fick kritik i Sverige och Danmark, men utsattes för censur i andra länder på grund av sitt tydliga innehåll och skildring av häxkonst.
Filmen utforskar häxkonstens historia, förföljelsen av de som anklagas för att vara häxor och masshysterins psykologi. Den består av kapitel som undersöker olika aspekter av häxkonst genom historien, från medeltiden till modern tid. Dess kusliga och hemska atmosfär, skapad genom intrikat scenografi, utarbetade kostymer och avancerade specialeffekter, var före sin tid och fängslar fortfarande publiken idag.
De 13 bästa klassiska skräckfilmerna från den svartvita eran
”Häxan” har en speciell plats bland skräckfilmer om häxor som skiljer den från andra. Det som verkligen gör ”Häxan” extraordinärt är dess skildring av häxor och häxkonst. Filmen utmanar traditionella stereotyper genom att presentera häxor som offer för social och religiös förföljelse, snarare än onda och illvilliga varelser. Den fördjupar sig också i de psykologiska motiven bakom tron på häxkonst, såsom rädsla, okunnighet och vidskepelse. Genom sitt unika tillvägagångssätt belyser ”Häxan” ett mörkt kapitel i mänsklighetens historia och uppmanar tittarna att ifrågasätta sin egen tro om häxkonst och de människor som anklagades för det.
