De första mänskliga bosättningarna i Östeuropa uppstod för cirka 1,4 miljoner år sedan, enligt en ny artikel publicerad i Nature.1
En ny studie genomförd gemensamt av institutet för kärnfysik och institutet för arkeologi, två respekterade vetenskapliga organisationer anslutna till Tjeckiska vetenskapsakademin, tyder på att de första mänskliga bosättningarna i Östeuropa uppstod för cirka 1,4 miljoner år sedan. Detta påstående, baserat på analys av stenverktyg som hittats nära staden Korolevo i Zakarpattia oblast i västra Ukraina, placerar de första spåren av släktet Homo i Östeuropa cirka 200 000 år tidigare än tidigare känt.
Även om inga biologiska lämningar har hittats i regionen, tror forskare att de stenredskap som undersöktes gjordes av den arkaiska mänskliga arten Homo erectus.
Forskare tillämpade en ny dateringsteknik med hjälp av kosmogena nuklider för att bestämma verktygens ålder. Denna teknik gör det möjligt att mäta spåren av kosmisk strålning som samlats på objekt och bestämma hur länge de förblir på ytan.
Resultaten från undersökningarna visade att verktygen som hittades nära Korolevo går tillbaka till mitten av den nedre paleolitiska perioden, det vill säga för cirka 1,4 miljoner år sedan. I slutet av 2022 hittades ett käkben från Homo erectus (maxilla) på den arkeologiska platsen Atapuerca i Spanien och daterades också till 1,4 miljoner år sedan.2
Roman Garba, ledare för forskargruppen, säger att Homo erectus var den första hominin som lämnade Afrika för cirka två miljoner år sedan och spred sig till Mellanöstern, Östasien och Europa. Enligt Roman Garba fyller dateringen av stenverktyg som hittats på Korolevo-platsen inte bara det stora geografiska gapet mellan Dmanisi-platsen i Georgien och Atapuerca i Spanien, utan stödjer också hypotesen att Europa koloniserades från öster.
Dmanisi fossiler
De fossiler som upptäckts i Dmanisi tillhör arten Homo erectus och går tillbaka till cirka 1,8 miljoner år sedan.3 Dessa fossil är bland de äldsta homininrester som innehåller viktiga ledtrådar om mänsklig evolution och tidiga mänskliga migrationer under den nedre paleolitiska perioden. Skallar, käkben och andra skelettfragment som grävdes fram under utgrävningar som startade i början av 1990-talet visar att Homo erectus migrerade från Afrika till Europa via Anatolien eller Kaukasus.
Bildkredit: Jonathan Cardy (Wikimedia) ©️CC BY-SA 3.0
John Jansen från institutet för geofysik vid den Ttjeckiska vetenskapsakademin understryker att denna nya dateringsteknik används för första gången inom arkeologi och kan ha betydande effekter. För, till skillnad från traditionella dateringstekniker, kan den nya metoden även tillämpas på fragmenterade sedimentära avlagringar, vilket möjliggör en mer komplett analys av den arkeologiska journalen. Denna innovation kan vara revolutionerande, särskilt när det gäller att fastställa den exakta åldern för små och spridda fynd som påträffas på arkeologiska platser som ofta är svåra att datera. Enligt forskare kommer sådana tekniska framsteg att avsevärt öka arkeologins framtida forsknings- och upptäcktspotential och möjliggöra mer exakt information om förhistoriska perioder.
- Garba, R., Usyk, V., Ylä-Mella, L. et al. East-to-west human dispersal into Europe 1.4 million years ago. Nature 627, 805–810 (2024).[↩]
- Larazon.es. Atapuerca completa el puzle con el ”Homo erectus”: ”Es seguro, no hay dudas”. 2023-01-29.[↩]
- Ferring, Reid, Oriol Oms, Jordi Agustí, Francesco Berna, Medea Nioradze, Teona Shelia, Martha Tappen, Abesalom Vekua, David Zhvania, and David Lordkipanidze. ”Earliest human occupations at Dmanisi (Georgian Caucasus) dated to 1.85–1.78 Ma.” Proceedings of the National Academy of Sciences 108, no. 26 (2011): 10432-10436.[↩]