Petralona-skallen, ett av de mest omdebatterade fossilerna i mänsklig evolution, har återigen uppmärksammats av en nyligen genomförd geokronologisk studie.1
Petralona-skallen, som upptäcktes 1960 i en grotta i Grekland och bevarades i nästan komplett skick, hade inte daterats definitivt trots att så många år gått. Nyligen genomförda analyser med uran-torium-dateringsmetoder visar dock att fossilet är minst 286 000 år gammalt.
Enligt forskare förstärker Petralona-skallen idén att flera mänskliga släktlinjer kan ha samexisterat i Europa under mellersta pleistocen. Sedan upptäckten har skallen, som har associerats med olika mänskliga arter som Homo erectus, Homo neanderthalensis och Homo sapiens, förblivit i centrum för debatten på grund av osäkerheten kring dess ålder.
Uran-torium-datering tillämpades
Som artikeln anger, till skillnad från tidigare studier, valde forskargruppen att undersöka kalcitlagren som bildats direkt på Petralona-skallen. Detta berodde på att, även om fossilens placering i grottan var omtvistad, skulle kalcitansamlingen på skallen ge en tillförlitlig nedre gräns för hur länge den hade funnits där.
Uran-toriumbaserad datering är en teknik som länge använts för att bestämma åldern på karbonatformationer som kalcit. Enligt forskarna var anledningen till att denna metod inte gav tydliga resultat i Petralona-provet tidigare att kalcitlagren var kraftigt förorenade med lera och andra främmande material. I den nya studien analyserades dock endast de renaste och tidigast bildade kalcitlagren genom att utföra mikronivåprovtagning.
Resultaten visar att det äldsta kalcitlagret på skallen bildades för 286 000 år sedan. Studien betonar att detta datum representerar fossilens yngsta möjliga ålder, inte dess verkliga ålder. Med andra ord kan Petralona-skallen vara äldre än detta, men det är osannolikt att den är yngre.
Forskarna genomförde också en jämförande analys med andra kalcitprover tagna från olika delar av grottan. Denna jämförelse väckte frågan om huruvida skallen en gång var fäst vid grottväggen, vilket påståtts. Enligt artikeln är kalciten som täcker skallen och de tjocka stalaktiterna och andra formationer på grottväggarna inte från samma period. Därför kan skallen ha flyttats eller omplacerats till grottan senare.
Bildkredit: Carl Staffan Holmer (Wikimedia) (CC BY-SA 3.0)
De första dateringsstudierna som genomfördes på 1970- och 1980-talen förlitade sig på metoder som var innovativa vid den tiden, såsom elektronspinnresonans, termoluminescens och paleomagnetisk analys. Tillförlitligheten hos dessa metoder i karstgrottmiljöer möttes dock redan av allvarlig kritik under de första åren.
Författarna till den nya studien menar att den främsta orsaken till de stora åldersintervall som man tidigare erhållit är osäkerheten kring fossilets stratigrafiska position. Oförmågan att direkt korrelera skallen med djurrester och stenverktyg som hittats runt den gjorde indirekta dateringsförsök oundvikliga. Detta ledde till extremt breda åldersuppskattningar, från 170 000 till 700 000 år.
De senaste analyserna, ledda av Christophe Falguères, stöds nu av obestridligt starka data. Studien använder dock ett försiktigt språk. Författarna konstaterar att den exakta åldern på Petralona-skallen fortfarande är okänd, bara att den inte kan vara yngre än 286 000 år.
Fanns det flera människor i Europa?
De morfologiska dragen hos Petralona-skallen överensstämmer inte helt med vare sig neandertalarnas eller moderna människors. Jämförelser med Kabwe-skallen, som tidigare hittats i Afrika, visar dock betydande likheter i ansiktsstruktur och skallproportioner mellan de två fossilerna. Detta är mycket viktigt eftersom det tyder på att vissa mänskliga populationer från mellersta pleistocen i Europa och Afrika kan ha haft närmare släktskap än man tidigare trott. Förekomsten av sådana fossil, som inte uppvisar neandertalarkaraktäristika men inte heller kan kopplas direkt till moderna människor, visar att den evolutionära processen uppvisade en förgrening snarare än en linjär struktur.
- Falguères, C., Shao, Q., Perrenoud, C., Stringer, C., Tombret, O., Garbé, L., & Darlas, A. (2025). New U-series dates on the Petralona cranium, a key fossil in European human evolution. Journal of Human Evolution, 206, 103732. https://doi.org/10.1016/j.jhevol.2025.103732[↩]
