Foto: Thomas Schüpbach (Journal of Archaeological Science)
I Mörigen, Schweiz, har arkeologer gjort betydande upptäckter som belyser användningen av meteoritiskt järn i det förhistoriska Europa. Fynden publicerades nyligen i Journal of Archaeological Science.1
Forskningen, utförd i Schweiz, har visat övertygande bevis på meteoritiska järnartefakter som går tillbaka till bronsåldern, vilket belyser det tidiga mänskliga engagemanget med utomjordiska material.
Studien presenterar en fängslande berättelse om forntida hantverk och handel, tillsammans med de enorma utmaningar som forskare står inför när det gäller identifiering och förståelse av begravda meteoriter från antiken.
Meteoritiskt järn: En värdefull resurs i förhistorisk tid
Under antiken, före uppkomsten av järnåldern, hade antika samhällen som sträckte sig över Eurasien och norra Afrika tillgång till metalliskt järn i form av sällsynt meteoritiskt järn. Användningen av sådana himmelska material var uppenbart i olika regioner, inklusive Turkiet, Grekland, Mellanöstern, Ryssland och Kina, med gott om bevis på dess användning. Ändå, i centrala och västra Europa, förblev uppgrävandet av meteoritiska järnartefakter knappt, med endast två kända platser i Polen som visar sådana fynd.
Bristen på meteoritiska järnartefakter i europeiska regioner föranledde förfrågningar angående kunskapen om och tillgängligheten av dessa himmelska material under bronsåldern. Nya fynd från en ny studie omformar dock den vetenskapliga förståelsen, eftersom de avslöjar att järnmeteoriter verkligen användes och utbyttes i Centraleuropa så tidigt som 800 f.Kr., och potentiellt ännu tidigare.
Foto: Tschubby (Wikimedia) ©️CC BY-SA 3.0
Den här banbrytande forskningen fokuserar på en pilspets som grävdes fram på en plats från sen bronsålder i Mörigen, Schweiz, belägen längs stranden av sjön Biel. Pilspetsen, gjord av meteoritiskt järn, uppvisar en distinkt platt, artificiellt deformerad form, vilket tyder på antingen kall eller varm bearbetning under dess tillverkning.
Omfattande analys bekräftar pilspetsens meteoritiska ursprung och associerar den med IAB-järnmeteoritkomplexet. Närvaron av nickelfattig och nickelrik järnmetall antyder en skiktad struktur som är karakteristisk för oktaedritiska meteoriter, vilket stöder dess himmelska härkomst.
Forskarnas användning av icke-förstörande metoder, inklusive Muon-inducerad röntgenstrålning och röntgenfluorescens, gav viktiga data om meteoritens storlek, nickelinnehåll och karakteristiska element, vilket hjälpte till att verifiera dess himmelska ursprung.
Utöver pilspetsens inneboende egenskaper avslöjade studien fascinerande detaljer om dess förflutna. Spår av oxidation och element som arsenik och koppar antydde möjlig förorening från malm-/bronsbearbetning eller damm under lagring. Dessutom representerade organiskt material på pilspetsen troligen rester av trätjära som användes för att fästa den på en pil, vilket ger en inblick i de gamla hantverksteknikerna.
Meteoritens ursprung
En av de mest spännande aspekterna av studien var att fastställa den möjliga källan till meteoriten som födde Mörigen-pilspetsen. Genom en noggrann elimineringsprocess identifierade forskare tre potentiella kandidater från IAB:s järnmeteoritkomplex:
- Bohumilitz i Tjeckien
- Retuerte de Bullaque i Spanien
- Kaalijarv i Estland
Bland de tre framstod Kaalijarv som den mest sannolika källan, med tanke på dess nedslagsålder från bronsåldern och dess läge inom ett bebott område. Forskarna tror att denna meteorit kunde ha påverkat Estland omkring 1500 f.Kr., vilket potentiellt leder till att fragment av den handlas tillsammans med bärnsten från Östersjöområdet.
Meteoritiskt järn i antika samhällen
Under den nedtecknade historien uppvisade forntida samhällen en djup fascination för himmelska fenomen, vilket tillskrev mystisk och symbolisk betydelse till kosmos. Bland de himmelska materialen som fångade deras fantasi, stod meteoritiskt järn som en sällsynt och gåtfull resurs, som tros ha utomjordiskt ursprung. Meteoritjärnets roll i forntida samhällen var mångfacetterad och omfattade olika aspekter av kulturell, teknologisk och andlig betydelse.
Meteoritiskt järn, främst värderat för sin exceptionella sällsynthet och upplevda gudomliga ursprung, hade en unik och uppskattad position i forntida samhällen. Till skillnad från jordbundet järn, som erhölls genom gruvdrift och metallurgiska processer, anlände meteoritjärn till jorden genom inverkan av meteoriter, himlakroppar som strök över himlen. Själva naturen av detta materials ankomst från himlen framkallade en känsla av vördnad och förundran, inspirerande myter och legender som ofta förknippade meteoriter med handlingar av himmelska gudar eller budbärare från det andra.
Inom sfären av forntida metallbearbetning var meteoritjärn en utmaning och en möjlighet. Att tillverka föremål av meteoritiskt järn krävde specialiserad kunskap och skicklighet på grund av dess unika sammansättning och varierande strukturella egenskaper. Forntida hantverkare var tvungna att anpassa sina tekniker för att tillgodose detta ovanliga material, genom att använda distinkta metoder för att smälta och smida meteoritiskt järn till verktyg, vapen eller prydnadsföremål. Följaktligen blev dessa meteoritiska järnföremål högt uppskattade symboler för hantverk och uppfinningsrikedom, vilket återspeglar den konstnärliga skickligheten hos de kulturer som skapade dem.
Utöver dess utilitaristiska och konstnärliga roller hade meteoritjärn också religiös och andlig betydelse. Forntida trossystem införlivade ofta himlakroppar och naturfenomen i sina kosmologier, och tillskrev mystiska egenskaper och gudomliga kopplingar till meteoriter och deras järninnehåll. Meteoritjärnets himmelska ursprung knöt det till himlen och de kosmiska krafter som uppfattades som styrande människans existens. Som ett resultat användes meteoritiska järnföremål ofta i religiösa ritualer, begravdes tillsammans med uppskattade individer i begravningsövningar eller användes som offer för att blidka gudomar.
Upphandlingen och distributionen av meteoritiskt järn utlöste handel och kulturell interaktion mellan forntida civilisationer. Att erhålla denna sällsynta resurs krävde förbindelser med avlägsna regioner, vilket främjade utbytet av inte bara fysiska varor utan också idéer, övertygelser och tekniska innovationer. Handeln med meteoritiskt järn bidrog sannolikt till upprättandet av nätverk som underlättade kulturell spridning, som påverkade konst, metallurgi och andliga metoder i olika samhällen.
Men trots dess anmärkningsvärda betydelse har bristen på meteoritiska järnartefakter inom det arkeologiska dokumentet inneburit utmaningar för att fullt ut förstå dess inverkan på forntida samhällen. Som pilspetsupptäckten Mörigen visade, kan det finnas fler dolda artefakter som väntar på att bli grävda fram, vilket ger ytterligare insikter om den utbredda användningen och den kulturella betydelsen av meteoritiskt järn. Djupgående arkeologiska undersökningar och tvärvetenskaplig forskning är avgörande för att ytterligare reda ut komplexiteten kring meteoritjärnets roll i att forma antika civilisationers kulturella, tekniska och andliga landskap.
- ”An arrowhead made of meteoritic … Mörigen, Switzerland and its possible source”, Beda A. Hofmann et al. Journal of Archaeological Science, Volume 157, September 2023[↩]