Vem är Ülgen?
Enligt gammal turkisk tro är Ülgen (gammalturkiska: 𐰈𐰞𐰏𐰅𐰣) en gud som ger ordning på jorden och representerar godhet. Han är son till skaparguden Kayra, och därför är han bror till Erlik, mörkrets gud. Kontrasten mellan dessa två bröder har stor betydelse i turkisk kosmologi. Medan Ülgen är symbolen för godhet, ljus och ordning, representerar Erlik kaos, ondska och mörker. Denna kosmiska balans mellan de två är ett av de grundläggande elementen som ger ordning till universum.
I skapelsemyten spelar Ülgen en ledande roll i skapandet och organisationen av jorden. När Kayra skapar Ülgen ger han honom kraften av ljus och godhet. Sedan ger han honom i uppdrag att säkerställa jordens ordning. Ülgen, som en kreativ figur, skapar jorden, bergen, floder och moln. Men skapelseprocessen bygger inte enbart på godhet. Erliks ansträngningar att skapa kaos är en viktig faktor i universums balans i denna process. Denna kontrast beskrivs ofta i legender genom Ülgens kamp mot sin bror Erlik.
I turkisk mytologi är skaparguden Kayra. Huvudguden, Tengri, gav Kayra i uppdrag att skapa universum. Kayra skapade alla andra gudar och universum utom Tengri. Kayra gav dock uppdraget att skapa och organisera jorden till Ülgen.
I det turkiska pantheonet är Ülgen alltid känd som ordningens och godhetens försvarare. I myter hindrar hans makt och visdom ständigt Erliks ansträngningar att skapa kaos. Ülgens kreativa och skyddande roll har gett honom auktoriteten att regera på den 16:e nivån i himmelvärlden. Ülgens positionering ovanför Erlik i turkisk mytologi kan tillskrivas denna kreativa och organiserande roll.
En annan viktig aspekt av denna skapelsemyt är att Ülgen vägleder människor och organiserar deras liv. Ülgen etablerar dominans över världen han skapar, samtidigt som han vägleder människors själar. Hedniska turkar trodde att om de levde i enlighet med Ülgens order, skulle de finna fred i hans himmelsvärld efter döden.
Ülgens roll i turkisk mytologi
Som nämnts ovan är Ülgen känd som himlens kung i turkisk mytologi. Hans huvudsakliga roll är att upprätthålla ordning på jorden, kontrollera naturhändelser och skydda människor från ondska. Ülgen, som bor på himlens 16:e våning, är också känd som världens skapare. Med hans vilja kom världen, människorna och andra levande varelser till och en balans upprättades mellan himmel och jord.
Enligt turkisk tro avgör om människor är bra eller dåliga deras plats i Ülgens värld. När levande människor lever i enlighet med Ülgens vilja, accepteras de i himmelvärlden och finner frid där.
Ülgen ses också som kontrollant av naturkatastrofer och överflöd. Han har befogenhet att få det att regna, hantera solljus och säkerställa naturens kretslopp. Människor förknippar dessa naturhändelser med Ülgens godhet och skydd. I detta sammanhang är Ülgen den enda guden som ber om varmt väder under en hård vinter eller om lite regn en torr sommardag.
I den grekiska mytologin förde Prometheus eld till människor och öppnade civilisationens dörrar, medan i turkisk mytologi tas denna roll på sig av Ülgen. Ülgen lärde människor inte bara fysisk eld, utan också visdom, vägledning och livets grundläggande principer. I detta sammanhang kan eld ses som en symbol för andlig upplysning, snarare än en materiell värmekälla.
Avbildningar och beskrivningar
Ülgen beskrivs som en mäktig, storartad och lysande gud. Han avbildas vanligtvis som en ljus varelse, vit eller gyllene till färgen. Hans långa vita skägg och lysande ansikte är en av manifestationerna av Ülgens kraft och godhet. Detta utseende understryker att Ülgen är en figur som förvisar mörker och sprider ljus.
I myter sitter Ülgen på en gyllene tron på himlen. Det finns två stora lysande stjärnor bredvid honom. Ibland rider han på molnen på en vit häst och styr hur jorden fungerar. Han bär en spira i ena handen och en pilbåge i den andra. Sceptern anses vara en förlängning av Ülgens skaparkraft. Bågen, å andra sidan, används för att skicka blixtar till jorden. Men dessa blixtar har en andlig betydelse bortom deras meteorologiska betydelse. Platsen eller personen där blixten slår ner blir helig. Av denna anledning ansågs träd som träffats av blixten vara heliga i den turkiska kulturen. Att be under dessa träd var en vanlig tradition bland hedniska turkar.
Himmelvärlden i turkisk mytologi
I turkisk mytologi anses himlen vara platsen för godhet, ljus och fred. Även om nivån där Ülgen bor definieras som den högsta nivån i vissa källor, ifrågasätter det faktum att Kayra och Tengri är högre i rang denna uppfattning. Denna situation kan förklaras av att Ülgen har ersatt Tengri i vissa samhällen.
Himmelvärlden som styrs av Ülgen är också kopplad till andra nivåer i universum. Himlens nivåer representerar de stadier som människor måste övervinna på sin andliga resa. Varje nivå är en del av den ordning som skapats av Ülgen och var och en anses vara en symbol för en annan dygd. Att nå Ülgen genom att passera dessa nivåer är själarnas yttersta mål. Shamaner försöker passera genom de himmelska nivåerna för att nå Ülgen under trance, men de kan bara stiga så högt som polstjärnan. Utifrån detta kan man säga att den 16:e nivån är någonstans bortom polstjärnan.
Ülgens förhållande till andra mytologiska karaktärer
Ülgen, hans viktigaste relation är med sin bror Erlik, som han är i ett konstant tillstånd av motstånd. Denna motsättning skapar balansen mellan gott och ont, en av den turkiska mytologins grundläggande filosofier. Ülgens ljus och ordning försöker ständigt etablera överlägsenhet mot Erliks kaos och mörker.
Jämfört med andra mytologiska karaktärer kan man säga att Ülgen liknar Zeus i grekisk mytologi. Båda gudarna styr himmelvärlden. Ülgen är dock, till skillnad från Zeus, en direkt skapande gud. Även om Zeus är ansvarig för att säkerställa universums ordning, definieras han inte som en kreativ figur.
I nordisk mytologi kan Ülgen jämföras med Oden. Oden är visdomens och ordningens gud och säkerställer universums balans. Liksom Ülgen härskar också Oden på himlen. Men Odins vara en krigare och en hårdare gestalt skiljer Ülgen från hans goda och ljusa karaktär. Medan Ülgen tar på sig en mer fredlig och reglerande roll, är Odin närmare förknippad med krig och hjältemod.