Arkeologer har nyligen grävt fram nya geoglyfer i Nasca-provinsen i södra Peru, med skildringar av kattdjur och antropomorfa figurer.
Upptäckten gjordes av ett forskarlag från UNICA (Universidad Nacional San Luis Gonzaga). Under ledning av professor Bendezú de la Cruz består teamet av en arkeolog och 20 studenter.
Forskargruppen som genomförde undersökningar med drönare i distrikten El Ingenio och Changuillo i Nasca-provinsen använde specialiserad programvara för att analysera bilderna och avslöjade totalt 29 nya geoglyfer. Forskarna betonade den potentiella betydelsen av denna upptäckt för peruansk arkeologi.
Tjugo av geoglyferna upptäcktes i El Ingenio, medan nio hittades i Changuillo. Dessa geoglyfer, med skildringar av kattdjur och antropomorfa figurer, avslöjar också den olika symboliken som finns i regionen.
| El Ingenio | Changuillo | |
| Kattliga geoglyfer | 10 | 8 |
| Antropomorfa geoglyfer | 10 | 1 |
Professor Bendezú de la Cruz uppgav att den största geoglyfen bland dem mäter cirka 42 meter (137 fot) i längd och visar en kattfigur. Dessutom noterade han att katten hade en betydande betydelse för de antika samhällena i den eran, vilket tyder på att den kan ha vördats som en gudom eller haft en speciell symbolisk betydelse under den tiden.
Geoglyferna, som beräknas ha skapats mellan 300 f.Kr. och 100 e.Kr., är förknippade med den sena Paracas-kulturen och den tidiga Nasca-kulturen.
Paracas- och Nasca-kulturer
Paracas- och Nasca-kulturerna representerar två distinkta men ändå sammanlänkade civilisationer som blomstrade i det forntida Peru, som ligger längs Andernas fot. Dessa kulturer har en avgörande betydelse för att förstå regionens rika och intrikata historia. Paracas-kulturen existerade mellan 800 f.Kr. och 200 f.Kr., medan Nasca-kulturen blomstrade från 100 f.Kr. till 700 f.Kr.
Paracas-kulturen var belägen i den södra regionen av dagens Peru, som omfattar Paracas-halvön och Ica-regionen. Denna kultur är särskilt känd för sitt textila konstnärskap. Den rikedom av färger som används i tyger, intrikata mönster och geometriska motiv visade upp behärskning av textilkonst inom Paracas-kulturen. Dessutom var kattsymbolik ett återkommande tema i Paracas konst.
Paracas-kulturen utvecklades gradvis till Nasca-kulturen med tiden. Med nedgången av Paracas-kulturen började Nasca-kulturen att stiga. Denna övergångsperiod medförde sociala, ekonomiska och kulturella förändringar i regionen. Samtidigt som spåren av Paracas-kulturen behölls, utvecklade Nasca-kulturen också sina egna unika egenskaper och egenskaper.
Nasca-kulturen är känd för sitt keramiska konstnärskap och kolossala geoglyfer. Bildandet och syftet med dessa linjer har inte helt dechiffrerats, men de tros allmänt vara förknippade med religiösa eller astronomiska ritualer.
Nasca-samhället är också känt för sina underjordiska bevattningssystem. Dessa komplexa nätverk av kanaler, utvecklade för att omdirigera flodvatten till jordbruksfält, gjorde det möjligt för Nasca-folket att utöva jordbruk i ökenförhållanden.
- TANTALEÁN, Henry. (2021, September 29). The Paracas Society of Prehispanic Peru. Oxford Research Encyclopedia of Latin American History. Retrieved 27 Dec. 2023
- SAWYER, A. R. (1961). Paracas and Nazca iconography. In Essays in pre-Columbian art and archaeology (pp. 269-298). Harvard University Press
- NIEVES, Ana. ”Pots, Petroglyphs, and Pathways: The Mythical Killer Whale in Nasca Art”