Det egyptiska ministeriet för turism och antikviteter tillkännagav upptäckten av ett observatorium som är cirka 2 500 år gammalt.
Egypten har varit centrum för vetenskap och mystik i århundraden och har varit hem för otaliga upptäckter. Men de senaste fynden i Kafr El Sheikh kan helt förändra vad vi vet om astronomi i den antika världen.
Observatoriet, som går tillbaka till omkring 600-talet f.Kr., är det största i sitt slag vid den tiden och är av ovärderligt värde för mänsklighetens historia. Arkeologer tror att många astronomer i det sena antika Egypten arbetade vid detta observatorium av lertegel för att spåra positionerna för solen och andra himmelska föremål.
Strukturella egenskaper hos observatoriet har likheter med tempelarkitektur
Observatoriet, som ligger i den arkeologiska platsen Tell El-Faraeen, byggdes på en yta på cirka 850 kvadratmeter. Observatoriets huvudentré, som vetter mot öster, var speciellt utformad för att se soluppgången. När man går in från denna entré möter man en öppen L-formad hall med pelare i mitten. Denna konstruktionsstil har liknats vid mönster som ofta ses vid tempelingångar i det antika Egypten.
En av de mest slående elementen i observatoriet är dess stora och höga adobeväggar som sluttar inåt. Dessa väggar koncentrerade solens skuggor och ljus vid vissa punkter, vilket förmodligen gjorde observationerna mer exakta. Strukturen har också ett observationstorn som består av fem adoberum, fyra mindre adoberum och ett stenrum. Man tror att dessa områden utformades för att lagra instrumenten som används i observatoriet och för att ge astronomer bekvämt arbete under observationer.
En av de viktigaste upptäckterna inne i observatoriet är det lutande soluret i sten, som då kallades ”skuggklockan”. Detta solur placerades på en rad platta kalkstensplattor som var 4,80 meter långa. På toppen finns horisontella och vertikala plattor lutande linjer, som troligen används för att spåra solens rörelser under dagen. Tack vare dessa linjer kunde de gamla egyptierna mäta solens skugga och vinkel exakt.
Utgrävningarna upptäckte också en sten fäst vid golvet i ett cirkulärt rum inne i observatoriet och ytterligare två cirkulära stenar som användes för att mäta solens deklination. Dessa fynd tyder på att de forntida egyptierna hade astronomisk kunskap inte bara baserad på observationer utan också stödd av matematiska beräkningar.
Den användes för både vetenskapliga och religiösa syften
När det gäller Ayman Ashmawy, som är ansvarig för antikvitetsavdelningen med anknytning till Egyptens högsta råd för antikviteter, sa han att detta observatorium illustrerar de gamla egyptiernas förmåga att fastställa viktiga religiösa datum och jordbruksdatum. Detta forntida observatorium tillät förmodligen forntida egyptier att spåra dagjämningar, solstånd och månförmörkelser som jordbrukssamhällen förlitade sig på när de planerade både sina ritualer och odling av grödor.
En staty gjord under den 26:e dynastin och en mätanordning som kallas Merkhet är några av de andra betydande artefakter som upptäckts under utgrävningar. Under antiken i Egypten var Merkhet ett verktyg som användes för tidsmätning och himmelsobservationer. Denna anordning anses därför vara ett av bevisen som tyder på att observatoriet tjänade både vetenskapliga och religiösa syften.