
I en liten stad i Powell River, British Columbia, Kanada, har en kuslig incident med påstådda ”kadaverätande häxor” fångat uppmärksamheten hos både lokalbefolkningen och användare av sociala medier runt om i världen.
Corinea Stanhope, en 36-årig sjuksköterska och naturälskare, hävdar att hon bevittnade och dokumenterade en bisarr ”kadaverätar-ritual” där två oidentifierade individer var inblandade. De oroande bilderna, som delas av Stanhope på sociala medier, har väckt en frenesi av spekulationer, där vissa föreslår ett skämt medan andra gräver in i det övernaturligas rike.
Den märkliga händelsen utspelade sig när Stanhope snubblade över ett kadaver av rådjur i sin trädgård. Intresserad av den potentiella vilda aktiviteten kring kadavret, bestämde hon sig för att observera platsen för tecken på varelser. Lite hade hon förväntat sig den kyliga scenen som väntade henne.
När Stanhope senare granskade dokumenten med sin 76-åriga farfar, Bob, blev Stanhope häpen över vad hon bevittnade. Bilderna som togs verkade visa två figurer, prydda med långt, tovigt, svart hår, lättklädda. Figurerna verkade vara engagerade i någon mystisk aktivitet, vilket lämnade Stanhope både störd och förvirrad.

Medan vissa har spekulerat i att händelsen inte kan vara något annat än ett utarbetat skämt, är Stanhope fortfarande hoppfull om att individerna bara letade efter en spänning eller var under påverkan av sinnesförändrande substanser. Hennes farfar, Bob, avrådde henne från att involvera myndigheterna och betonade att ingen olaglig aktivitet tekniskt sett hade inträffat.
Publiceringen av de kusliga bilderna på nätet satte eld på sociala medier, med användare som uttryckte en rad reaktioner. Vissa avfärdade händelsen som en bluff, medan andra vågade sig på mer fantastiska teorier som involverade sataniska ritualer eller paranormala enheter. Det är viktigt att notera att termen ”häxor” myntades i inlägg på sociala medier men har sedan dess fått uppmärksamhet i medias rubriker.
Det finns inga konkreta bevis som kopplar bilderna till häxkonst, hedendom eller någon annan ockult praxis. Ändå använde Fox News och vissa medier termen ”häxa” i sina rubriker.1

Kritiker har väckt tvivel om bildernas äkthet och noterat de bekväma vinklarna som medvetet döljer figurernas identiteter. Frånvaron av videofilmer har också underblåst skepsis, vilket fått en del att tvivla på hela händelsen.
Lokala invånare, fascinerade av de konstiga fotografierna, erbjöd sina egna tolkningar, allt från häxor till onda andar eller demoner.
Enligt journalister är det viktigt att närma sig denna situation med försiktighet, med tanke på den begränsade information som finns tillgänglig och avsaknaden av några väsentliga bevis som kopplar bilderna till ett specifikt sammanhang eller övertygelsessystem. Även om fotografierna verkligen kan framkalla en känsla av obehag, är det viktigt att inte ge efter för ogrundade antaganden eller sensationsförmåga.
I de sociala mediernas tidevarv har sensationella berättelser kraften att fånga vår uppmärksamhet och väcka heta diskussioner. Det påstådda ”kadaverätar-ritual”incidenten exemplifierar kraften hos sociala medier att förstärka och upprätthålla intressanta berättelser. När användare delar och kommenterar sådana berättelser kan de snabbt bli virala och fängsla publiken långt utanför deras ursprungliga räckvidd.
Enligt psykologer sitter den mänskliga fascinationen för det övernaturliga djupt i vårt kollektiva psyke. Genom historien har berättelser om häxor, demoner och ockulta metoder fängslat vår fantasi. Den påstådda historien om ”kadaverätande häxor” utnyttjade denna psykologiska fascination, väckte starka känslomässiga reaktioner och underblåste diskussioner på sociala medier.
Det är dock avgörande att närma sig sådana fenomen med kritiskt tänkande och skepsis. Kraften i visuella bilder spelar en viktig roll för att forma våra uppfattningar och tolkningar. De svarthåriga figurerna på fotografierna, avbildade som delvis avklädda och engagerade i märkliga handlingar, utlöste en rad reaktioner. Ändå är det viktigt att ifrågasätta om dessa bilder verkligen representerar häxor eller helt enkelt är en produkt av kreativ spekulation och feltolkning.
Det sensationslystna kring det påstådda ”kadaverätar-ritual”incidenten har väckt oro för kulturell appropriering och felaktig framställning. Termen ”häxor” dök upp i inlägg på sociala medier men grep snabbt medierubriker, vilket ledde till antaganden och stereotyper som vidmakthåller missuppfattningar om häxkonst, hedendom och andra ockulta metoder. Kritiker säger att det är viktigt att erkänna den potentiella skada som orsakas av sensationella medieskildringar som bortser från den kulturella och religiösa betydelsen av sådana metoder.
Kulturell appropriering uppstår när element från en kultur lånas eller imiteras utan ordentlig förståelse eller respekt. I detta sammanhang speglar den förhastade associeringen av figurerna på fotografierna med häxor en potentiell form av kulturell appropriering.
- Fox News by Jon Brown, foxnews.com, Published June 6, 2023[↩]