”Halfdan var här!” För cirka 11 århundraden sedan ristade en vikingasoldat dessa på Hagia Sofia

”Halfdan var här!” För cirka 11 århundraden sedan ristade en vikingasoldat dessa på Hagia Sofia

Runt 1000-talet… En vikingasoldat som besökte Hagia Sofia ristade dessa ord på marmorräcket: ”Halfdan var här!”

Vikingaräder på öar och byar i nordöstra England i slutet av 700-talet var det som startade vikingatiden. På 800-talet nådde några av de vikingar som började sprida sig utanför Skandinavien till och med Islands och Tysklands stränder.

På 900-talet flyttade vikingarna mot Normandie i Västeuropa och i Östeuropa spred de sig mot Svarta havet på linjen som faller väster om dagens Ryssland, öster om Ukraina och Vitryssland.1

Vikingakrigarnas prestationer var kända över hela Europa. Faktum är att den östromerske kejsaren Basileios II, trött på sina egna soldaters illojalitet, var så imponerad av vikingakrigarnas färdigheter att han bestämde sig för att välja sina personliga vakter bland dem. Dessa legosoldater, kallade varangian vakterna, var stationerade i Konstantinopel (dagens Istanbul) och deltog i krigen.2

Vikingasoldater som vistades i Istanbul i åratal återvände till sina hemländer mestadels rika. Det var därför det var många som ville bli vakter i Bysans. Bland de vikingasoldater som var stationerade i Konstantinopel fanns den blivande kungen av Norge, Harald III (Haraldr Sigurðarson).

Halfdan, som förmodligen var en av de tusentals vikingasoldater som bodde i Konstantinopel, besökte Hagia Sofia en dag av en anledning. Hans syfte är okänt. Men det är känt att kristendomen inte var vanlig bland vikingarna på den tiden. Kanske var han nyfiken på insidan av denna enorma, världsberömda byggnad och ville se den på nära håll.

Hagia Sofia
Hagia Sofia, som anses vara en av de viktigaste symbolerna för bysantinsk arkitektur, byggdes av den östromerska kejsaren Justinianus I. Höjden på katedralen, som stod färdig 537 e.Kr., är cirka 55 meter. I 983 år var det världens största katedral. Efter det fjärde korståget användes Hagia Sofia som katolsk katedral ett tag. 1453, när ottomanerna erövrade Konstantinopel, omvandlades den till en moské. Den arkitektoniska stilen i Hagia Sofia har också djupt influerat osmanska arkitekter, och många moskéer har byggts i liknande stil sedan slutet av 1400-talet. Hagia Sofia omvandlades till ett museum av Republiken Turkiet 1935 och många historiska artefakter togs under skydd.

Vikingasoldaten ska ha varit så uttråkad i kyrkan att han av någon anledning ristade något på marmorbräckena. Bysantinerna, som inte var bekanta med runorna, förstod ingenting av det som skrevs. Även under den osmanska perioden ansågs dessa inskriptioner vara enkla marmorsprickor och de stördes inte. Men 1964 förstod man att raderna faktiskt var runalfabet och forskning påbörjades.

Transkription av brev

Några av bokstäverna hade raderats under de mellanliggande 1000 åren. Därför kunde texten inte läsas till fullo. Det gjordes dock detaljerade undersökningar och det konstaterades att texten betydde ungefär ”Halfdan var här” eller ”Halfdan ristade dessa runor”.

Inget bestämt är känt om Halfdans identitet eller rang. Det är dock uppenbart att han har etsat in sitt namn i historien, om än på ett oförskämt sätt.

Texten finns än idag på andra våningen i Hagia Sofia. Skyddad med genomskinlig plast är texten i centrum för de som kan historien.



  1. Vikingii și raporturile lor cu romanicii din spaţiul Carpato-Nistrean în secolele IX-XI”, Ion TENTIUC, Stratum plus. 2020, nr. 5, pp. 205-230. ISSN 1608-9057[]
  2. Runor: Historia, Tydning, Tolkning”, Lars Magnar ENOKSEN, Historiska Media, ISBN: 9789188930323[]
Subscribe
Notify of
guest
0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments