Hjortsymbolik syftar på den innebörd och betydelse som har fästs vid bilden av rådjuret i olika kulturer och trossystem. Hjortar som lever i skogsområden har olika betydelser i olika civilisationer. Dessa inkluderar odödlighet, vägledning, fertilitet, vänlighet, förändring och förnyelse. Dessa olika koncept har gjort det möjligt för hjort att inta en viktig plats i både mytologi och folklore.
Hjort i nordisk mytologi
I nordisk folklore förknippas hjortar ofta med fertilitet, livscykel, jakt, natur och skogar. Det finns dock hjortmyter som har både positiva och negativa undertoner.
Eikþyrnir är en av de mest kända hjortarna i nordisk mytologi. Den bor på taket av Valhalla, de dödade krigarnas sal, i Åsgard, med en get som heter Heiðrún, vars juver droppar mjöd.1
Enligt gamla litterära källor livnär sig Eikþyrnir på bladen från Yggdrasil, världsträdet i den nordiska kosmologin. Vattnet som droppar från dess horn rinner ut i källan som kallas Hvergelmir och får floderna att fyllas.
Dikten Grímnismál i den poetiska Edda, en viktig källa för nordisk mytologi, nämner fyra hjortdjur, Dáinn, Dvalinn, Duneyrr och Duraþrór. Dessa hjortar beskrivs som djur som äter Yggdrasils grenar.2 Vissa forskare menar att dessa hjortar symboliserar de fyra årstiderna.
Hjort i grekiska och romerska mytologier
I grekisk mytologi anses hjortar vara symbolen för den grekiska gudinnan Artemis, som förknippas med jakt, natur och förlossning. Av denna anledning, i många konstverk, är Artemis avbildad med en hjort bredvid sig.
Hjorten har en viktig plats i berättelserna och myterna om Artemis. De avbildas som djur som anses vara heliga och skyddade av Artemis, och representerar den aspekt av gudinnan som förknippas med jakt och natur. Därför är jakt på hjort i många legender en synd.
Motsvarigheten till Artemis i romersk mytologi är Diana, och en av hennes symboler är hjort. Nästan alla tempel byggda för att hedra gudinnan Diana har horn hängande på sina väggar.
Hjortsymboliken i den grekiska kulturen och de symboliska betydelserna av hjort i grekisk mytologi är inte begränsade till Artemis. Hjorten anses också vara en symbol för vild natur, frihet, snabbhet, list och kraft. Legenderna inkluderar många hjältar och gudar som drar nytta av hjortarnas krafter.
En av de 12 uppgifterna för Herakles, son till Zeus och Alcmene, var att fånga en av Artemis hjort, som kunde springa snabbare än en pil. Herakles, en gudomlig hjälte, jagade efter hjorten i ungefär ett år, fångade den sedan, men bad senare Artemis om nåd och släppte hjorten.
Hjort i keltisk mytologi
I keltisk mytologi är hjorten en viktig figur förknippad med olika gudinnor och gudar. Det anses ofta vara en symbol för styrka, uthållighet och förnyelse. Den symboliserar kopplingen mellan den naturliga världen och den andliga världen och djurrikets prakt.
Hjorten är nära kopplad till Cernunnos, som anses vara djurens och det vildas herre. Cernunnos avbildas ofta som en shamansk figur med horn på huvudet och omgiven av djur som hjort, ormar och vargar.
Även om det finns relativt lite information om Cernunnos i historiska källor, är han en populär figur inom modern neopaganism. Han är också förknippad med den behornade guden i Wicca-traditionen.
I keltisk mytologi ansågs hjorten vara en guide mellan riken. Man trodde att hjorten kunde hjälpa människor som ville göra en resa till den andra världen.
Hjort i turkiska och ungerska mytologier
I turkiska och sydsibiriska mytologier går hjortsymboliken tillbaka till antiken. Hjortens tänder har grävts fram i några gravar i Altai, vilket tyder på att myter om dessa mystiska djur går tillbaka till järnåldern. Men med tiden ersattes kulten av hjorten av kulten av vargen i Turkestan. Särskilt under Göktürkperioden nådde denna kulturomvandling sin höjdpunkt.
Göktürkarna var ett starkt och krigiskt samhälle. Därför tydde även denna konstnärliga och kulturella omvandling på att en sociologisk omvandling pågick. Men spår av hjort-relaterade övertygelser försvann aldrig. Ännu på 700-talet e.Kr. var hjorten fortfarande en symbol för styrka och smidighet för göktürkarna.
Hjortsymboliken tros ha en mycket viktigare plats i den proto-turkiska kulturen. Den turkiske konsthistorikern Yaşar Çoruhlu skrev att hjorten ansågs vara en djurfader, gud eller gudinna i mycket tidiga tider.3
Hjorten var förknippade med fertilitet och övernaturliga krafter i forntida samhällen som levde på de eurasiska stäpperna. I vissa samhällen var jakthjortar föremål för vissa ritualer. I linje med tengristiska, animistiska och shamanistiska övertygelser måste naturandar respekteras.
Hjortsfigurer som hittats i gamla turkiska gravar visar att hjorten behövs efter döden.4
Hunor och Magor
Hjort, ett av skogens smidigaste djur, symboliserar naturen och vägledningen i ungerska myter.
Enligt legenden nådde två bröder, Hunor och Magor, som bodde i öster om Uralbergen, det nuvarande Ungerns territorium genom att följa en helig hjort. Hunor anses vara förfader till hunnerna och ungrarnas magor.5
Hjort i finsk mytologi
I den finska mytologin förknippades ofta hjortar med skog och natur. Därför förknippas de också med Tapio, en typ av skogsgud eller skogsanda.
I vissa finska berättelser avbildas hjortar som kloka och ädla djur. Hjortens hjorthorn troddes ha helande kraft. Dessa horn användes av finska shamaner för att tillkalla hjortens ande och be om hjälp från anden.
Hjortsymboliken i schamankläder är ett forskningsämne i sig.6
Hjortsymbolism i andra kulturer
Hjortsymbolism, ofta förknippad med naturen och övernaturliga krafter, är framträdande i litteraturen, konstverken och legenderna från många civilisationer.
I den slaviska mytologin ses hjortar ofta som symboler för nåd, snabbhet och smidighet. De är också förknippade med skogar och naturvärlden och anses vara beskyddare av vilda djur. Veles, jordens, skogarnas och underjordens gud, och Leshy, en typ av skogsanda, avbildas ofta med hjorthorn.
I indiansk kultur förknippas hjorts ofta med nåd, skönhet och mildhet, och ses som en symbol för fred, kärlek och harmoni. Många stammar har sina egna unika berättelser och olika uppfattningar om rådjur, men hjortsymboliken i allmänhet är en viktig del av indiansk kultur. Vissa indianer framställer hjort som kraftfulla andliga varelser som kan hjälpa människor att få kontakt med andevärlden.
I japansk mytologi och shintoism förknippas hjorts ofta med gudar och andar. Solgudinnan Amaterasu visas ibland med en hjort bredvid eller bakom sig i japansk konst. I en legend är Amaterasus heliga sändebud en hjort som heter Ame-no-Kaku.7
- ”Prose Edda”, Snorri Sturluson[↩]
- ”Grímnismál”, Poetic Edda, Snorri Sturluson[↩]
- ”Türk Mitolojisinin Ana Hatları”, Yaşar ÇORUHLU, Ötüken Neşriyat, ISBN: 9786051559926[↩]
- ”Türk Mitolojisinden Anadolu’ya Taşınan Kültür: Geyik Motifi” Mehmet MANDALOĞLU, Uluslararası Sosyal Araştırmalar Dergisi, 6.27 (2013): 382-391[↩]
- ”Caucasian Aspects of the Hungarian Nimrod Tradition”, Borbála Anna OBRUSÁNSZKI, 2020[↩]
- ”Study of the Deer Symbolism in the Shaman’s Clothing and Attributes”, Altantsetseg PUREVDORJ & Uranmandakh MARGAI, 2018[↩]
- ”Ame-no-Kaku - Amaterasu’s Divine Deer Emissary”, Kikuko HIRAFUJI, Kokugakuin University, February 4, 2020[↩]