Studien som publicerades i Animal Cognition förra veckan avslöjar att grå vargar (Canis lupus) har förmågan att särskilja röster, precis som våra närmaste följeslagare, hundar.1
I en anmärkningsvärd studie som kastar nytt ljus över djurens kognitiva kapacitet, har forskare funnit bevis för att vargar har förmågan att skilja mellan bekanta och obekanta mänskliga röster. Denna förmåga, som tidigare observerats hos tamhundar, deras närmaste släktingar, indikerar att hundars talang för att känna igen sina ägares röster kanske inte enbart är ett resultat av domesticering.
Enligt etologer utmanar fynden vår förståelse av kommunikation mellan arter och ger insikter i det evolutionära ursprunget till röstigenkänningsförmågor. Så, hur avgjorde forskare om vargar kan skilja mellan bekanta och obekanta mänskliga röster?
Studien, utförd av ett team av forskare som använder paradigmet tillvänjning-dishabituering, involverade vargar i fångenskap och uppspelningsinspelningar av deras djurhållares röster såväl som röster från främlingar. Dessa inspelningar innehöll både bekanta och obekanta fraser. Genom att mäta varaktigheten av vargarnas svar kunde forskarna avgöra om vargarna kunde skilja på röster från bekanta och obekanta individer.
Resultaten av studien var både fascinerande och betydelsefulla. Vargarna visade en betydligt längre svarstid när de exponerades för sina djurhållares röster jämfört med okända röster. Detta tyder på att vargar har förmågan att skilja mellan välbekanta och obekanta mänskliga röster, liknande hundar. Fynden antyder att denna färdighet sannolikt fanns i deras gemensamma förfader och kan vara en allmän förmåga bland ryggradsdjur att känna igen individer från olika arter.
Men vad betyder detta för de sociala interaktionerna mellan vargar?
Att känna igen bekanta röster kan ha erbjudit förfäders vargar fördelar i olika sociala interaktioner, såsom samarbete och jaktstrategier. Vargar är mycket sociala djur som lever i täta familjeenheter som kallas flockar. Effektiv kommunikation är avgörande för att samordna aktiviteter inom flocken, oavsett om det är att jaga tillsammans eller försvara territorium. Förmågan att skilja mellan välbekanta och obekanta mänskliga röster kunde ha underlättat sådan kommunikation, vilket möjliggör ett effektivare samarbete och potentiellt förbättra flockens totala överlevnad.
Studiens resultat belyser det evolutionära ursprunget till förmågan att särskilja rösterna
Studiens implikationer sträcker sig bortom vargar och hundar. Det faktum att vargar i fångenskap, trots sin särskiljning från tama hundar, uppvisar välbekant röstdiskriminering tyder på att denna förmåga kan vara mer utbredd bland ryggradsdjur än man tidigare trott. Detta väcker en spännande fråga: Kan andra vilda djurarter också ha förmågan att skilja mellan bekanta och obekanta mänskliga röster?
Med tanke på det evolutionära ursprunget till röstigenkänningsförmågor är det spännande att spekulera om de selektiva påtryckningar som kan ha påverkat denna färdighet. Till exempel, hade förfäders vargar som kunde urskilja välbekanta mänskliga röster en högre chans att överleva och reproduktiv framgång?
Samarbete och effektiv kommunikation är avgörande i naturen, och att kunna känna igen individer från olika arter, såsom människor, kunde ha underlättat dessa viktiga aspekter av social interaktion.
Låt oss fördjupa oss längre i ämnet! Medan vargar och hundar delar en gemensam förfader, skilde sig deras vägar genom domesticering. Den här studien tyder dock på att förmågan att känna igen välbekanta mänskliga röster sannolikt föregår domesticeringsprocessen.
Hundar, genom sin långvariga umgänge med människor, kan ha behållit och ytterligare förfinat denna förmåga under tusentals år av selektiv press och nära sociala band. Det invecklade samspelet mellan genetik, beteende och miljöfaktorer för att forma denna kognitiva egenskap kräver ytterligare utforskning.
Att förstå djurens kognitiva kapacitet har betydande konsekvenser för deras välbefinnande och hantering, särskilt i fångenskap. Upptäckten att vargar i fångenskap kan skilja mellan bekanta och obekanta mänskliga röster antyder att tillhandahållandet av bekanta röster i fångenskap kan påverka deras välbefinnande positivt.
Djur i fångenskap upplever ofta stress och isolering på grund av bristen på sociala och miljömässiga stimuli som de skulle stöta på i naturen. Genom att införliva välbekanta röster i sin miljö kan vaktmästare eventuellt lindra några av de negativa effekterna av fångenskap, ge en känsla av förtrogenhet och minska stressnivåerna.
Detta väcker en annan spännande fråga: Kan användningen av bekanta röster ha liknande positiva effekter på andra fångna arter?
Att utforska inverkan av välbekanta röster på olika arter i fångenskap kan öppna upp nya möjligheter för att förbättra deras välbefinnande. Forskning har till exempel visat att vissa arter, som fåglar och primater, också kan känna igen bekanta individer. Om dessa djur uppvisar liknande svar på välbekanta röster som vargar gör, kan det tyda på att ge hörselsignaler från bekanta individer kan förbättra deras fångna miljöer och bidra till deras övergripande välbefinnande.
Dessutom, studiens resultat om vargars förmåga att skilja mellan välbekanta och obekanta mänskliga röster föranleder ytterligare undersökningar av de bakomliggande mekanismerna som är involverade. Vilka specifika signaler använder vargar för att skilja mellan röster? Är det tonhöjden, rytmen eller andra akustiska egenskaper? Att förstå de exakta faktorerna som vargar förlitar sig på när de känner igen välbekanta röster kan fördjupa vår förståelse av de kognitiva processer som är involverade i röstigenkänning bland djur.
Dessutom kan studier av röstdiskriminering hos olika vilda djurarter ge anmärkningsvärda insikter om djurkommunikation.
Medan mycket forskning har fokuserat på vokaliseringar inom arter, såsom fågelsång eller primatvokaliseringar, ger utforskandet av hur djur uppfattar och särskiljer mänskliga röster en unik dimension till vår förståelse av kommunikation mellan arter. Att undersöka röstigenkänningsförmåga över olika arter kan ge ledtrådar om det evolutionära ursprunget till denna kognitiva färdighet och belysa potentialen för kommunikation mellan arter.
- Gammino, B., Palacios, V., Root-Gutteridge, H. et al. ”Grey wolves (Canis lupus) discriminate…human voices” Animal Cognition, June 20, 2023[↩]
