Det 2 miljoner år gamla ekosystemet på Grönland öppnar ett nytt kapitel i evolutionens historia

Forskare har avslöjat förekomsten av ett ekosystem på Grönland som går tillbaka cirka 2 miljoner år, tack vare den DNA-analys de har gjort.

I en artikel publicerad i Nature den 7 december 2022 konstaterades att viktiga ledtrådar erhölls för det tidiga pleistocena ekosystemet på Grönland. Många växt- och djurarter som levde på Grönland för 2 miljoner år sedan identifierades genom att undersöka DNA-fragment som hittades på en halvö som heter Peary Land i norra Grönland. I artikeln stod det att regionen i fråga var minst 10°C varmare i genomsnitt under dessa år än idag.

Upptäckten gjordes av ett team av forskare från Danmark, England, Frankrike, Sverige, Norge, USA och Tyskland, ledda av evolutionärgenetikern Eske Willerslev och geogenetikern Kurt H. Kjær. Genom att undersöka miljö-DNA-fragment från fem olika organiskt rika platser inom Kap København-formationen, bevisade forskare att många djur- och växtarter var en del av det norra Grönlands ekosystem för 2 miljoner år sedan. Renar, harar, mastodont, poppel, tuja och björk är bland dessa arter.

Miljö-DNA: DNA-prover insamlade från miljömaterial som jord, hav, glaciär och till och med luft.

Paleontologer tolkade spridningen av mastodonter, tillhörande familjen Mammutidae, så långt som till Grönland som en överraskande upptäckt. Man trodde tidigare att mastodonter levde övervägande i Nordamerika. Men baserat på DNA-analys kan man nu säga att mastodonter och renar en gång levde på Grönland, och det fanns åtminstone tillräckligt med vegetation för att föda dem.

Forskningen visade också att under lämpliga förhållanden kan DNA-fragment förbli intakta i upp till 2 miljoner år. Detta har tolkats som ”banbrytande” av många evolutionsbiologer och genetiker. Man konstaterade att det är möjligt att få ny information om ursprunget för många arter, kanske till och med tidiga människor, om DNA-fragment som överlevt till våra dagar kan hittas i lerkorn i Afrika.

DNA-data kan hjälpa gentekniker

Kurt H. Kjær sa att han hoppas att DNA-prover kan hjälpa gentekniker att göra fler arter resistenta mot ett värmande klimat. Eftersom uppgifterna i fråga visar att många fler arter kan anpassa sig till växlande temperaturer än man tidigare trott.

Studier visar att regionen där DNA-fragmenten samlades var minst 10°C högre i genomsnitt än idag, och ett klimat mellan arktiskt och tempererat klimat råder. Geogenetikern Mikkel Winther Pedersen sa att han förväntar sig att ett liknande klimat kommer att råda på Grönland i framtiden på grund av den globala uppvärmningen.