1040-åriga skatter från vikingatiden hittades i Danmark

Medlemmar av Nordjyllands Detektorförening i Danmark hittade två skatter från vikingatiden nära staden Hobro i regionen Norddanmark. Arkeologer tror att mynten i skatterna är cirka 1040 år gamla.

Hobro
Hobro är en stad belägen på den norra delen av Jyllandshalvön. Det är cirka 50 kilometer söder om Aalborg.

Enligt en ny artikel av Nordjyske Museer gjorde en grupp metalldetektorentusiaster från Nordjyllands Detektorforening (Nordjysk Detektorforening) en otrolig upptäckt på en åker nära Hobro, hösten förra året.1 Teamet avslöjade två vikingaskatter begravda bara meter från varandra, innehållande ett stort antal små silvermynt och uppskurna silversmycken som med största sannolikhet användes som en form av betalning efter vikt. Arkeologer säger att dessa skatter går tillbaka till 980-talet, baserade på mynt präglade under Harald Blåtands era.

Det tillkännagavs att de två skatterna innehöll många silverbitar, inklusive cirka 50 hela mynt. Men på grund av modern jordbruks- och såddverksamhet stördes skatterna och spreds över ett större område, vilket gjorde det svårt för arkeologer att med absolut säkerhet avgöra vilket av de mynt som hittades på fältet som tillhör vilken skatt. Ändå säger arkeologer att det är tydligt att båda skatterna innehåller en blandning av tyska, arabiska och danska mynt.

Enligt forskarna ger upptäckten av vikingatidens skatter värdefulla insikter om periodens ekonomiska system och handelssystem. De hittade artefakterna visar betydelsen av handelsnätverk för att koppla samman avlägsna samhällen och silvers avgörande roll som ett utbytesmedel.

Skatterna innehåller tyska, arabiska och danska mynt, vilket ger bevis på omfattningen av vikingatida handelsförbindelser, särskilt med Mellanöstern. Historiker säger att dessa handelsnätverk möjliggjorde utbyte av varor och valutor över stora avstånd, vilket lyfter fram kopplingen mellan vikingatidens Europa och omvärlden.

Förutom mynt innehåller skatterna även silversmycken som troligen används som betalningsmedel efter vikt, vilket understryker vikten av silver som ett bytesmedel i vikingatidens samhälle.

Mynt visar kristendomens inflytande på det danska samhället

De mest anmärkningsvärda föremålen som fångade arkeologernas uppmärksamhet var de danska mynten som tros ha anor från kung Harald Blåtands regeringstid. För att dessa mynt ger insikter i Danmarks övergång från ett hedniskt till ett kristet samhälle, som inträffade under Harald Blåtands styre från omkring 958 till 987.

vikingaskatter, skatter från vikingatiden, vikingatidens skatter
Foto: Nordjyllands Museum (Nordjyske Museer)

Harald Blåtand spelade en avgörande roll i denna övergång genom att ena Danmark och införa kristendomen i landet. Under sin regeringstid introducerade han ett nytt myntsystem som bär hans namn och en kristen symbol som symboliserade landets nya tro.

Mynten är viktiga eftersom de ger påtagliga bevis på de kulturella, sociala och ekonomiska förändringar som ägde rum i Danmark under denna period. De ger också värdefull insikt i hur införandet av kristendomen påverkade människors dagliga liv, såsom handel och handel.

Skatter kastar ljus över regionens historia

Skatterna från vikingatiden har nyligen hittats nära Hobro och ger nya perspektiv på regionens historia. Man tror att dessa värdefulla fynd, som inkluderar mynt och andra artefakter, troligen begravdes ungefär samtidigt som Harald Blåtand höll på att bygga den närliggande Fyrkat Vikingaplatsen eller strax efter att Fyrkat övergavs.

Upptäckten av de tidigare nämnda vikingaskatterna tjänar som en påminnelse om rikedomen och komplexiteten i vikingatida samhälle och kultur. När ytterligare analyser och forskning genomförs om dessa skatter och området där de finns, är det säkert att mer kommer att lära sig om människorna som levde i denna region för över tusen år sedan.

Tjänstemän från Nordjyske Museer meddelade att utgrävningarna i området kommer att fortsätta under hösten. De tillade också att mynten som hittats hittills kommer att visas på museet från och med nästa juli.1

Fyrkat

Fyrkat, en gammal vikingaborg belägen nära staden Hobro, har anor från 980 e.Kr. Fästningen byggdes under Harald Blåtands regeringstid, som var kung av Danmark och Norge på den tiden. Den tros ha konstruerats som svar på de ökande hoten från närliggande germanska stammar och behovet av att kontrollera handelsvägarna i Limfjordsregionen.

Förutom att vara ett militärt fäste fungerade Fyrkat också som ett livligt centrum för handel och handel. Utgrävningar på platsen har avslöjat en mängd olika artefakter som mynt, smycken, vapen, kammar och nålar. Dessa fynd tyder på att de i Fyrkat var ett blomstrande samhälle med tillgång till varor från hela Europa.

Fyrkat tros dock ha övergetts i början av 1000-talet, runt tiden för Danmarks kristendomskonvertering. Vikingatidens förfall, liksom den kristna kyrkans växande inflytande, tros ha spelat en roll för fästningens övergivande.

Fyrkat, en framstående arkeologisk plats i Danmark, låg i ruiner i århundraden fram till dess återupptäckt på 1800-talet. Efter denna upptäckt har många utgrävningar och restaureringar genomförts, vilket ger värdefulla insikter om vikingatidens bosättning.

  1. Hele to vikingeskatte fundet nær Fyrkat”, Nordjyske Museer, nordjyskemuseer.dk, Retrieved 2023.04.21[][]
Rulla till toppen